Med en liten tår i ögat är vi nu på väg hem från Eskilstuna, ellet E-town som Sarah skulle sagt, och mular i oss rätt bra med godis. Martina tog med sig sin bärbara dator så nu är det jag som snott den ifrån henne.

Det var bara nådigt kämpigt att gå upp i morse när ögonen liksom nklibbat ihop och hjärnan antagit näst in till en svampliknande konsistens.
Men med Martina nynnande på Östgötalåten i örat ska jag fortsätta njuta av min dubbelnougat och mitt aldeles för underbara liv.

Puss på er!