Dum i huvudet - tänker ni.
Ett måste - tänker jag.

Nu har jag preeecis kommit innaför dörren efter att ha hämtat pappa med bihang i Linköping i en dimma som var att likna med att köra in i en vägg. Det tog 1. lång tid, 2. mycket tid, 3 och var väldigt tråkigt för min iPod dog.

Fulla vuxna är inget annorlunda jämfört med fulla ungdomar. Det har jag konstaterat. Trevlig mysiskväll hos Maria med Sarah och Sofie som valde att åka hem när man borde åka hem, men jag stannade en stund till och snackade karriär med kvinnorna och lite annat därtill.

I morgon ska jag sova mucho länge och hoppas på att inte vakna sjuttioelva gånger i natt. Hörs i morgon, alles vänner.

P