Förberedelser

Förfest: Check!
Rosa naglar: Check!
Svarta strumpbyxor lagade med nagellack: Check!
Rosa kuvertväska med plastatteraljer: Check!
Hyperfärgglada armband: Check!
Vin: Check!
Sprit: Check!
Klänning: Check!
Frisyr (ball!) Check!
Glatt humör. Check!

Nu är det enda som fattas lite fruktsoda så är jag på bettet!
Det här kommer bli bra, det känner jag det.


P

Flotten flyter!

Nu har jag festat till det ordentligt. Östenssons och 21 kr fattigare med en stoooooooor godispåse framför mig. Men samma visa denna gång. Jag kom på att det är bättre att äta mat än att godis, magen tycker det är en bättre deal så jag spar väl mitt godis tills i kväll.

Anna och jag var ute och gick i runda slängar ca 40 minuter. För mig brukar det ta ca 40 minuter att gå runt hela Råssnäs, men eftersom vi inte kollade klockan så noga så borde det blivit ungefär samma. Vi hade mycket att prata om och jag hade mycket att lättja som gjorde att mitt hjärta kunde släppa lite på trycket. Nu har jag rett ut vissa saker med mig själv, lagt allt i kategorier och fått allt svart på vitt. Det är lustigt att man behöver vänner för att reda ut de problemen.
Jag lockade håret jättetjusigt innan jag gick ut i kylan, väl hemma igen har jag inte en lock kvar i håret. Det här är nog bara ett bevis på att det inte blir lockar i kväll. De försvinner antagligen innan vi ens hunnit in till Hugo.

Jag tycker synd om er som ska till Magget i kväll. Ni har nog inte insett att det bara är fem liveband som ska spela under kvällen, alltså ingen riktig dansmusik. Tackar vet jag att skaka rumpan till RnB på Hugo. Taaackar vet jag Hugo.

Lite trött och lite seg men det här ska nog gå det med!

P

Dagens planer

Gymmet var sjukt jobbigt idag och jag blir konstigt nog bara svagare och svagare på vissa muskelgrupper. Mamma och jag tävlade lite i roddmaskinen och även idag vägrade jag se mig besegrad så jag vann med tio meter.
Efter det var mamma lite. . .  sur. "Nästa gång!" sa hon, men jag lovar. Det kommer inte bli någon nästa gång.

Pratade just med Anna Fest och vi bestämde att jag skulle plocka upp henne vid halv 4 så skulle vi gå på en promenad. Jag som har gymmat och har promenadskorna på vift i Mjölby ställer upp ändå. Trots att mina ben säger att jag borde gå och lägga mig i sängen och ta det lungt resten av dagen så är jag snäll och gör sällskap.

Jag tänkte också skicka iväg ett meddelande till lilla Sarah och fråga hur hon mår nu idag, dagen till ära, eftersom hon fyller år i morgon. Hoppas inte på att Maria bangar, Sofie och Evelina räknar jag nog inte riktigt med.

Nu brinner det i knutarna, kom jag på. Eftersom jag lovade att hämta Hannas tröja hos Stina (Malins syster) så måste ja byta om nu om jag ska hinna hämta den och vara hos Anna vid halv. Sitter i leggings och t-shirt.
Skynda, skynda.


P

Tidig "morgon".

Nu ska jag, hurtig som jag är, åka till gymmet med mamma. Sen under dagen ska jag fika med Anna. Mysigt!

P

Tänk att det är lördag, igen.




Är det någon som har sett vad jag precis såg? Är det inte bara helt underbart när man inte kan sova en fredagskväll? Jo, klart det är.

I morgon, förresten, hoppas jag på att Sarah är firre och därmed kan parta till'et med mig (och Maria som kör) OCH EVELINA. Jag menar, jag går ju inte gärna ut själv. Och jag går ju inte gärna ut ensam onykter medan Maria är nykter. Så Sarah måste helt enkelt vara på benen i morgon. That's it. Finns inga fler alternativ.

Nu är det Scrubs! Mitt mål är att se ett helt avsnitt . . .

P & Nattinatt

Mia, Mia, du har blött igenom!

Enefterlängtat återkomst av Mia och Klara och jag ser ljust på framtiden. Mia och Klara gör att man ler och kan inte annat än skratta ibland. Hö - Hö.
Skrattar gör man också när man med två vänner filosoferar om hur, gammal, gamalt, förresten, förän, fåtölj, välkommen, välkomna och LAKAN stavas. Tror vi kom fram till hur det skulle se ut. Däremot (rätt eller fel?) kom vi inte fram till vart gränsen för svartarbete och illegal handel går. Det är något vi måste googla på till nästa träff.

Efter maten som Marrelito fixat, som förövrigt var hur god som helst, så åt vi mina brownies med grädde, glass och banan. Chipsen, likväl sverigespelet hamnade på bordet och gissa vem som ägde? Jaa, ni gissade rätt. Idag igen. Jag är king på sällskapsspel och låter mig inte åka från Varv, eller Prinsgatan, besegrad. Det skulle vara skam på torra land.

Marre satte väl ribban i kväll när Evelina ville titta på Simpsons. Då frågar hon:
- Vem är den där Homer?
Ja, vem är den där Homer? Ingen koll, inga pommes frittes på tallriken och inga hästar i stallet. Ledsamt det där. ; )

Nu ska jag titta klart på Mia och Klara.

P

Majsan, Stumpen, Melissan.


Kärt barn har många namn.




Ville bara visa vem jag saknar mest i hela världen just nu. Jag hade kunnat göra vad som hellst för att ha henne vid min sida, jämt. Hon var den bästa av de bästa.


Jag och Melissa i Mjölby.













P

Det löser sig . . .

 . . . Sa kärringen som sket i vasken.

Pratade med allas vår egna Marrelito nyss och på menyn i kväll står
- Pastasallad med dressing (och vår vitlök!)
- Hemlig efterrätt med vaniljglass

Wa-wa-wi-wa, så fel kan det väl inte bli ändå.

Och än så länge flyter flotten och allt verkar gå som på räls.

Nu väntar jag bara på att Henke kommer hem med ingedienserna så att Moset och jag kan sätta igång med baket.


Och denna gång är det inte Moas bak som ska vara på bakbordet, utan mer en kladdig, brun röra med nötter i. Mhm, vi får se vad vi kan åstadkomma.


Sarah är ju sjuk så hon bangade. Det blir alltså de här gangstern, Evelina och jag som festar loss i kväll. Ser fram emot det!

 

P

Hur mycket är din blogg värd?

Sofia  tipsade mig om en sida för att mäta "värdet på din blogg" , så jag gick in på sidan och lät den beräkna mitt värde. Min blogg är alltså värderad till 6345 kr. Vad nu det än innebär?

Om man tittar på mina vänners bloggar (gratisreklam!!)
Typ:

Sofie , som är värderad till 2318 kr.
Evelina, som är värderad till 1238 kr.
Linneat, som är värderad till 12487 kr. (Som slår alla rekord!)
Seaa, som är väderad till 3191 kr.
Bollenina, som är värderad till 2286 kr

Men sist, och faktiskt minst...

Hanna - It's true, life will smile for you , som fick sin blogg värderad till 384 kr.

Även om man är värd minst betyder det inte att man är sämst. ; )

P

Studenten

Jag hoppade lite av glädje när jag insåg att jag äntligen sammanfört mobiltelefon och USB- (BSU, BUS, SUB, UBS, SUB, whatever) kabeln vilket innebar att jag kunde lägga in massa bilder från telefonen från studentveckan. Jag vet att jag är seg. Men nu verkade inte datorn vilja installera drivrutinerna i stället så jag jobbar på det. Hoppas det löser sig. Annars håller jag mina något barnförbjudna studentbilder för mig själv. Moha. :)

P

Friday, I'm in love.

Uppe med tuppen. Beroende på när tuppen vaknar, såklart. Men säg såhär. Jag har sovit 12,5 timmar i natt och borde vara sjukt utvilad, vilket jag tror jag är. Vaknade första gånge i natt vid 4-snåret och låg och väntade på att det skulle ljusna ute i ovetskap om att klockan inte ens var i närheten av en soluppgång. Men jag somnade sen i alla fall, sov fram tills halv 11. Och nu är jag uppe!

Idag har jag no plans at all. De få planer jag hade flöt ut i sanden när Hanna bestämt sig för att börja jobba kl. 13 i stället för 16 som hon sa först. Då försvann även en eventuell fika med henne och Evelina. Eftersom jag hade planerat att träffa Hanna så kunde jag inte rida med Martina på morgonen, vilket egentligen inte orkade heller och är glad att jag inte gjorde eftersom det snöar ute.

Så mina enda planer idag är att:
- Kanske åka till gymmet beroende på hur min kropp känns idag. Styrketräning för tredje dagen i rad och fjärde gången på en vecka kanske inte är något att föredra?
- Köpa en stooor godispåse
- Åka till Marrelito i kväll, hörde att det bjöds på mat. . .?
Moa och Ville kommer idag också så jag ska pussa ihjäl dem lite.

Fick svar igår från Vikariebanken i Vadstena. De ville att jag skulle komma in på intervju vilket jag blev sjukt glad över. Jag hoppas verkligen det ger någonting denna gång. Verkligen, verkligen! Men jag säger inte öppet vad det gäller. Ni får inte sno mitt jobb, era jävlar!

Hörs senare. Nu ska jag njuta av livet och att det är fredag, att jag har världens bästa vänner och att huset är nystädat.

P

Trött som en as.

Fika sitter alltid där det ska, mitt i kistan, lagom tungt. Med det i magen så åkte jag till Nautilus och körde ett gympass samtidigt som jag höll ett öga på Sofie som fick instruktioner av Magnus. En timme senare så var duschen behagligt varm och sen åkte jag hem och fick en varm pizza serverad framför näsan.
Nu mår jag rätt bra. Rätt så skönt att landa i soffan.
Jag är till och med så trött att det här är nog it för idag.

P

Håll tummarna!

Nu ska jag ta min törstiga bil till Motala, eller försöka. Henke är hemma så han får väl komma med en dunk eller så om den skulle stanna på vägen. (Nu ska jag avslöja något jag en gnutta skäms över) Igår tyckte jag att hon lät så konstigt. Konstigt låter hon ju alltid men liksom mer än vanligt. När jag kommer till 50-skylten i Vadstena och ska växla ner till 4:an inser jag att jag kört hela 80-70 sträckan från Motala på 4:an. Bettan dog inte och lampan började aldrig lysa förän jag kom in till Vadstena så vet inte om det var bra eller dåligt. Hon... dog ju inte som sagt.

Nu blir det Motala sen Christopher och Sofie i Varv för lite fika.

P

Fullspäckad dag.

Kul att man har omtänksamma vänner som ser till att man kommer upp innan klockan slår 12 på vardagarna. Idag var det Martina som skickade sms fruktansvärt tidigt på morgonen och frågade om jag skulle rida med henne i morgon bitti. När jag svarat "Nae!" på det så fortsatte sms:en rulla in som på löpande band. Vid 10-snåret fick jag ett mms på någon slags brun gegga i en bunke men orkade inte reflektera över det. Sen ringer Sofie vid 11 och vill att jag ska komma och fika med dem eftersom de bakat muffins och kärleksmums, men tydligen hade de inget florsocker så det fick jag väldigt gärna ta med.

Men först på dagordningen står frukost, sen ska jag snabbtvätta bilen, sen blir det en dusch och så får vi se vad uret har slagit. Resväskan måste jag förpassa från hallen också. Det var ju ungefär sådär en månad sedan jag kom hem från Thailand så det kanske är dags att plocka upp det sista?

Nu är det frukost, för nu ringer mina ägg. . . Eller, ja. Ni fattar.

P

Småtimmarna

När småtimmarna börjar närma sig så skriver en svunnen skolkamrat:

B säger:

Så, nyheter? Vem sätter på vem? Vad händer i världen liksom?

Så sant som det är sagt. Undrar dock vem som funderar på det en onsdagkväll ungefär sådär tjugo minuter i midnatt? Inte är det jag i alla fall. Till Benkes stora besvikelse hade jag inga smaskigheter att komma med heller. Jag får nog ta och fråga min vän Tove. Då får man reda på det mesta.

Nu ska jag köra lite pedikyr (kommer det från italienskans piedi?) och sen blir det att göra några volter i sängen innan jag ska sova. Ska skicka iväg ett långdistans-sms också. Vad hände egentligen?

P & Nattinatt


P.s
Jag undrar hur nyktert det står till egentligen..?

B säger:

Linnea, jag försöker inte ha cybersex med dig. Jag ville bara höra hur du mådde och kanske att du skulle fråga mig osv. Ett "normalt" samtal så att säga... Men visst..

Fan, att jag glömde. Jag glömde fråga hur han mådde.


Rachel Ray kan ta sig i. . . Brasan.

Efter städningen kom jag med Evelinas glada tillrop faktiskt iväg även till gymmet. Jag var helt slut redan när jag kom dit och ännu mer slut när jag åkte därifrån. Efter det har jag hunnit med Martinas träning, åka till pappa och laga mat.

Laga mat var det, ja. Det gick inte så himlans bra idag, ska ni veta. Och tro det eller ej, jag fick börja om fyra gånger.
Tove, du kommer ihåg den där gången när vi skulle göra skinksås och pasta? Det blev ungefär som den gången. Fast fyra gånger. . .
 
Försök 1

Jag skulle göra redningen till såsen och fick det aldrig att tjockna, jag hällde i mer redning och det hände fortfarande ingenting. I stället för att jobba vidare med den här omgången, hällde jag ut allting och började om.

Försök 2
Jag sket i "mjöl-vatten-eller-mjölk-som-skakas-i-en-liten-burk"-redningen och tog färdig såsredning från skåpet. Tilläggas bör bäl också att den var för bruna såser så att allting blev liksom sådär... Fisbrunt. 
När jag kommit så lång att såsen hade tjocknat (tjoohej!!!) och skulle lägga i osten så gick allting snett. Jag har lärt mig av Rachel Ray att man ska röra i en åtta, inte ha någon värme och inga yviga röreleser. Trots det SKAR SIG HELA SKITEN när jag la i skinkan. Jag la allt i durkslaget, sköljde av skinkan och . . . började om.

Försök 3 (när jag börjar tappa tålamodet)
Steker på skinkan igen och efter duschen så har den tappat gaaanska mycket smak så på med lite salt och lite färg så såg det i alla fall bra ut. Nu körde jag bara på mjölk, tänkte att det funkade utan redning. Såsen tjockade inte, logiskt va?, men smakade inte direkt... jättegott. Skitsamma, hungrig som jag var. I med osten, röra försiktigt. Resultatet blev som om gulgröna snorkråkor låg på botten i klumpar och simmade. Det funkade alltså inte utan redning. Han dock aldrig lägga i skinkan, tur det.

Försök 4
Med de 1,5 dl mjök jag hade kvar slängde jag i lite mjöl i ett sista desperat försök för att få allting att funka. Och, vet ni? Det redde sig! Snabbt i med den nyrivna osten. *Röra försiktigt!* Det skar sig inte! I med skinkan, lite i taget, röra samtidigt och det skar sig inte! Nu stod maten äntligen på bordet, trots att pastan var klar för ca 30 minuter sedan. Men jag var nöjd. Riktigt nöjd.

P

Hästpolo är i och för sig en ganska häftig sport...

Igår ringde Martina, glad i hågen, och berättade att en kille från Irland mailat och sagt att han ville köpa hennes häst. Det var ju fantastiskt roligt att någon äntligen svarat, lite tråkigt bara, tyckte jag, att hon skulle lämna Sverige. Men det bryr sig inte Martina om.
Den lilla twisten killen höll inne lite med var att hon inte skulle gå som typ ridskolehäst, hopphäst eller dressyrhäst. Nej, Elba var perfekt till polo, som han sysslade med.
Okej, Elba? Ni känner inte Elba. Det gör jag. Polo? Ni vet...
 



Häftig sport. Liten häst. Lilla, lilla Elba. Hennes ben kommer ju gå av om hon blir träffad av klubborna. . .



Lilla Stumpan då. Som tur är kommer det en tjej från Eskilstuna idag och tittar på henne. Jag hejar på henne. Eskilstuna är inte hälftens så långt bort som Irland. . .

P

Kliniskt rent, golv till tak.


- Plocka iordning (hallen, köket, diska, tv-hyllan)
- Dammsuga lister
- Dammsuga golv
- Dammsuga hyllor / fönsterbräden

- Dammtorka hyllan, kaminen, soffor, stolar, tv:n, köket
- Våttorka golven
- Putsa glasbordet och speglarna i badrummet

Fyfan, det är ju nästan, näästan roligt att städa. Det här borde jag göra oftare. Jag har också hört att det är ganska bra träning att städa. Man håller en lite lagom hög puls under rätt lång tid. Jag känner det. Var tvungen att dricka lite vatten - vätskepaus så att säga. Lite tänjning på det här så är jag snart igång igen. Och tusan vad fint det blir. Bara det är ju en belöning. Hoppas mamma märker något bara. Henke kommer göra det, för han märkte till och med när jag hade diskat häromdagen!
Och förresten. Jag tänkte vara effektiv och trycka in så mycket jag kunde i tvättmaskinen. Men gör inte det. Det går inte snabbare för det. Jag var nu tvungen att stänga av allting för luckan buktade ut och den lät ungefär som vår bakmaskin när den får det riktigt tungt. Inte bra alltså. Fick stå och vänta på att vattenlåset skulle slås av så att jag kunde öppna och ta ut hälften. Det var liksom tacken för att vara effektiv. Kanske borde skaffa en större tvättmaskin, helt enkelt.

P

Det regnar. Idag. Igen.

Åååhsåvarjag vaken igen. Ungefär exakt en timme sedan klarnade huvudet till. Nu har jag ätit frulle och funderar på var resterande delen av dagen ska ta vägen.
Funderar på att skriva en lista med saker jag ska göra i huset så man vet att man inte glömmer något. Lister, golv, våttorka och allt annat städnyttigt. Känns som jag måste plocka iordning i hallen också om jag överhuvudtaget ska komma fram med snabeldraken. Där sjönk ambitionsmätaren en hel del.

Ambitionmätaren ligger i botten för det mesta nu, men det måste bero på att jag går upp så himla sent? Ambitionsmätaren ska ju vara i topp - hela tiden - gärna jämt.
Den där ambitionsmätaren ska jag nog reklamera. . .

Jävla skitmätare.

P

Sprudlande glädje

Det har varit en riktigt, riktigt lång dag som börjar gå mot sitt slut. Vilket är skönt. För vad jag minns så skrev jag att min säng var fruktansvärt skön i morse och jag kan inte annat än tro att den kommer vara minst lika skön nu när jag går och lägger mig.

Jag fick en invit till Sofie, dock obestämd dag, då hon skulle göra pannkakor åt mig. Det tycker jag låter som en väldigt bra idé och jag sprudlar lite av glädje när jag får sånna meddelanden. Jag tycker ju liksom inte om att vara själv. Som ni vet.

I morgon tror jag att jag ska göra en insats här hemma. Golv, lister och hyllor ska få sig en omgång av snabeldraken och därmed får jag veckopeng rakt ner i fickan. Som sagt, mammas påhitt. Kanske dra igång en tvätt eller två. Och som många redan har skrivit i sina bloggar, då jag måste följa strömmen så skriver jag det med, så ska man vara snygg när man städar. I morgon åker de beiga pupsen på. Tillsammans med underkläder och linne. Det skulle ni allt bra gärna vilja se, va? iPoden inkopplad i öronen och fäst med teip runt armen så kommer jag rocka loss med draken här hemma. Jag ser fram emot den förmiddagen, det kan ju inte annat än bli bra.
Ingen ridning i morgon. Det får vänta ett slag.

Dags att hoppa i säng nu. Kan ni tänka er att jag säger det som vanligtvis brukar skriva mitt sista inlägg för dagen runt 1-2 på natten? Nae, inte jag heller. Jag är ju trots allt helt slut.

P

Fullt upp hela dagen.

Tio timmar senare så har jag hunnit med:
- Att åka från Stavlösa - åka tillbaka eftersom jag glömde mobiltelefonen - och åka igen
- Till stallet, mocka och fixa hos Bolta, även rida i 60 minuter. SKRITT, jag gick i en hel timme. Tokig är jag.
- Åka hem, duscha, äta
- Hämtat Malin, åkt till Folket Hus, prata med Inger (och jag fick några fler jobbtider!)
- Åka in till stan, träffa Nathalie! Köpa en t-shirt och ett bar underwears till Malins kompis
- Åka hem, äta bapelsin, åka till sporthallen
- Köra ett halvkul spinningpass
- Åka hem, äta, blogga.

Och som kronan på toppen la jag av värsta gäspen där nu. Det fick liksom avsluta allting. Jag är helt slut.
I morgon är det onsdag. Happy, happy onsdag.

Lite tv nu, och ska försöka att inte somna.

P

Idag är jag uppe med tuppen!

Vad är det för fel på mig? Halv 10 ringde Malin. Halv 10 ringde även klockan. det var upp, upp, upp omedelbums. Det fanns liksom inga alternativ, även om sängen var väldigt skön i morse. Den var nästan skönare då än någon annan morgon. Hur och varför? Inte sjysst, i vilket fall.

Malin tvingade mig att ringa en himla massa samtal idag. Jag ska ringa olika skolor och assistansföretag. Det är bara det att jag har liksom aldrig gjort det innan så jag vet typ inte hur man gör. Tyvärr. Men jag ska ge det ett försök. Absolut. Fast med modet i halsen, lite. Meeen, jag är stark.

Sen måste jag fylla på spolarvätska i bilen, sätta på en ny kontrollmärke (Hurfan man nu än gör det? Pappa sa att jag skulle skrapa och klistra. Aa, men skitlätt liksom?) och sen är det stallet som gäller. Tänkte försöka komma iväg innan elva i alla fall så nu måste jag sätta igång att leta nummer på eniro. Skynda, skynda!

P

Vad är längtan?

Är jag blind? Det kanske finns saker man inte ser? Jag är bara orolig.
Men som Vännen sa, nu lägger jag det på fjärde hyllan. I morgon är det prio ett på jobbsökande, sen ska jag rida Bolltan, träffa Malin och åka till Folkets Hus och på kvällen är det spinning. Hoppas Sofie har tid att fika med mig i morgon. Känner att jag är värd lite kvalitétstid med henne. Det är liksom min tur nu!

Nu ska jag spela en truddelutt på Ibanezen och sen ska jag ta med mig mitt H&M-magasin till sängen och lugna huvudet med en god natts sömn.

Sov gott, alla ni.

P


P.s
Blev inget Dalarna men jag tycker om henne ändå.
Däremot är jag nu öppen för andra förslag.

Some people say that I'm not worth her

"Det är lättare att få en rosenbuske att blomma varje år än att hitta en bra kille"
Det är kloka ord från en klok vän som ställer upp i ur och skur. Trots sin egna nedstämdhet så får hon mig på gott humör och vi lyckas alltid skratta tillsammans.
Mitt första riktiga minne av henne är "Hon har ett likadant linne som mig, och fruktansvärt trasiga byxor. Ska de verkligen vara så? Man ser ju in både här. . . och där."
Trots det har vi kännt varandra i 3,5 år och det byter jag inte bort mot vad som hellst. Tro inte det, inte.

Malin är helt enkelt bäst.


I morgon har Malin också fått mig till att ringa sju olika arbetsgivare som vi har kommit på som kanske har något att erbjuda. I morgon ska jag sitta i telefon en bra stund innan jag åker till stallet, annars slår hon mig nog på fingrarna.


Nu är det världens bästa serie på fyran!

P

Hemma med halmen

Jag kom iväg till gymmet sen trots allt och körde styrka idag. Ben och armar+axlar. Det låter ballare att skriva det än vad det är att göra det. 16 kg på överarmarna är fan inte mycket att skryta med, alltså.
Sen åkte jag lite fel och hamnade tillslut hos Sofie på Versktan när en godispåse för 23 kr fick följa med hem. Undra om Sofie fifflade till det lite där med vågen för min påse var riktigt tung. Hon hade förövrigt fått en riktig förfrågan idag. Motala börjar ju lika Oslo nu alltså. Hör ni? MOTALA BÖRJAR LIKNA OSLO!

Aa, men nu är jag alltså hemma. Svägde förbi Gula-huset-på-berget och hämtade ridkläderna för i morgon ska jag, som det ser ut nu, rida Bollta. Sen ska jag hinna med att:
- Fylla på spolarvätska (Hög prio!)
- Lämna in mitt CV på simhallen i Vadstena
- Antagligen följa med Malin till Folkets hus
- Spinning 18:00
- Och en fika med Sofie
Så i morgon har jag roligt nog fullt upp hela dagen!

Jag har lyckats trycka i mig halva godispåsen och mår ganska illa nu. Egentligen borde jag ställa mig vid spisen och laga mig något att äta, men det får bli lite senare. Jag menar, jag gick ju inte upp förän halv ett så om jag äter vid 8-9 så dör jag ju inte?

Skål, på er. Nu ska jag fortsätta spela gitarr.

P

Snabeldraken!

Och nu är mitt golv så rent så att jag skulle kunna äta från det, synd bara att jag precis ätit och hade tallrik till hjälp. Det får bli nästa gång.

P

Åter kom vintern.

 Okej, nu är det såhär. Jag drog upp rullgaridinen för ungefär 30 minuter sedan och insåg att det snöar ute. Självisk må hända men det är ju i alla fall inte mig vädergudarna lyssnar på när de bestämmer vädret. Jag vill ha vår och sol, inte snö och blask.

Typiskt.
Och i stället för frukost blev det typ lunch, vilket inte var så smart eftersom jag nu måste vänta en bra stund innan jag kan träna. Jag får alltid håll om jag tränar snabbt inpå det att jag har ätit. Så nu sitter jag i sängen igen, men har faktiskt plockat iordning på rummet och knölat in allting i garderoben igen. Skulle behöva damma av lite här men det vet jag inte om jag orkar.

Jag kanske går ut i snön och slänger mig lite i stället. Nej, vars.

P

Att göra:

Ååååsåååvaaareeee måndag. Känns som det var måndag igår, i förrgår och i förrförrgpr. Ungefär. Det låter som det regnar ute, samt blåser så jag vet inte om jag har lust att gå utanför dörren överhuvudtaget. Vi får väl se. Jag tänkte snart dra mig upp ur sängen och kolla vad som finns att äta till frukost i vilket fall. Sen överväger jag gymmet innan det blir fullproppat med massa skolungdomar eller "jag-jobbar-8-timmar-per-dag-och-slutar-därför-16:00"-vuxna.
Annars ser veckan ganska tom ut, men ganska skönt denna gång.
Idag ska jag tydligen inte göra nåågonting. Så jag får väl ta och städa huset sen då, hade tänkt slippa det idag.
I morgon ska Hanna opereras, vilket inte jag berörs av så att det märks. Kanske ska upp till Folkets Hus då eftersom Mallan glömt bort det idag. Pratades även om en fika med Soffan på kvällen, även det ganska löst bestämt.
Onsdag åker vi VÄL till Dalarna om allt blir som hon har lösplanerat. Stannar där tills på söndag. Happy time.

Nu i alla fall så ska jag hitta något att stoppa i min lille mage. Sen blir det på med träningskläderna och åka till sporthallen.

Hejpa

Småtimmarna är många och mörka.

Nu börjar tiden dra iväg med mig igen, vilket den ofta gör. I morgon har jag lite saker att uträtta.
Jag planerade att överraska här hemma med snabeldraken och lite städning. (Jag får till&med veckopeng för det, min mammas påhitt) Sen ska jag träffa Malin (om hon nu kommer ihåg det?) för att gå till Folkets Hus, käka en bit mat och klappa henne lite på axeln för att säga att allt kommer ordna sig.
Även Hanna är det hög prio på eftersom jag aldrig får chansen att träffa henne längre. Hon ska ju göra ett litet kirurgiskt ingrepp nu i veckan så jag tänkte pigga upp henne också. Annars, vet ni? Har jag inget planerat. Mer än gymmet, men det är ju som vanligt med det.

Nu är det dags att sova en blund. I morgon är jag hurtig och ställer klockan på . . . tidigt. Och, tidigt är relativt - mina vänner.

P

Det är väl helt enkelt dags att börja se lite bra ut?

Jag bytte precis några korta strofer med min vän Frida via telefon. I just detta sammanhang så tycker jag att det är bra att bolla erfarenheter med henne och låta mig ha henne att luta mig mot eftersom man lungt sagt kan säga att det blåser lite nu.

Samtidigt satt jag och läste Aftonbladets Söndagsbilaga där rubriker som "Vårmode", "Mitt barn skär sig" och "Jag tänder inte på min kille" underströks på tidningens främsta sida.
Under alla dessa rubriker vilar ett ideal eller en slags norm att jämföra sin verklighet med. Har man rätt kläder? Är jag tillräckligt lycklig? Har jag ett tillräckligt bra samliv?
Det som jag reagerar på är att vi pumpas ideligen med olika ideal, oavsett typ eller sort. Även om vi blundar för denna sortens media så möts vi av den dagligen. Det är ingenting vi väljer, det är verkligheten. Vi kan däremot välja i fall vi ska ta åt oss eller inte. På den punkten är vi människor så olika. Vissa är starka, bryr sig inte och går utan problem sin egna väg. Vissa är däremot lättpåverkade, utan identitet och med dålig självkänsla. Det är de människorna med dålig självkänsla som förlorar på att läsa rubrikerna.
Jag är trött på att jämföra mitt liv med alla andras. Jag vill klara av att jämföra mitt liv med mitt liv. Strävan efter att hitta de goda ting som gör mig lycklig, strävan efter att hitta de stunder där jag känner mig nere och ledsen. Vad är det som faktiskt påverkar livet så mycket att de kan få en att på loppet av minuter känna att man övervinner allt. Idag är jag starkt. Idag är det ingen som är mår bättre än jag. Till att man bara vill dra huvudet i väggen. Glömma allt. Låta en somna och hoppas på att man vaknar upp, lyckligare, sundare och snyggare. Allt detta för att kunna peka på vad det är exakt som gör att jag känner som jag gör.

Snyggare.
"Allt ligger i betraktarens ögon!"
Vem dömer mig?
Det är ett uttryck som jag har svårt att ställa mig till. Jag vet inte hur jag ska hantera det.
När jag får en negativ kommentar har jag svårt att förvandla den till något positivt. Jag tar åt mig och det ligger och gror. Månader och åter månader följer med dålig självbild över just kommentaren och saken i sig.
Varför ska det hindra mig för att vara den jag är? Varför ska kommentaren om hur man ser ut stoppa en från att göra det man vill?
Jag kan konstatera att jag är trött på att låta personer sura ner min vardag. Fruktansvärt trött på att höra att man inte duger. Men vad ska jag göra?


Man ser ut som man gör - deal with it, för utan plastikoperationer eller mirakelkurer kommer du få leva med det resten av livet.
Hädanefter råder det omprogramering på den här punkten. Nu ska det bli ändring på torpet, allt som har med självbild och självkänsla att göra.


Det är väl helt enkelt dags att börja se lite bra ut?

Det är bara det att det är lättare sagt än gjort.



P

Ensam

Den här kvällen går i lathetens tecken tillsammans med en bapelsin och i äran åt hästen. Nu går på tv Hästprataren från Provence, en man som uppträder med fridressyr vilket jag tycker är enormt beundranstvärt. Han tränar sina hästar utan redskap, det vill säga utan träns, sadel eller andra hjälpmedel. Det ger en naturlig kontakt med hästarna och en god relation till deras matte.
Vid 23:05 sänds ett sammandrag från Zürich och världscupen.
Som sällskap har jag min påbörjade halsont och datorn, i stället hade jag viljat ha en kopp te och en Geisha. Men ibland får man väl nöja sig med ett glas Ramlösa och en apelsin.

Nu åter till min kära vän, TV:n.

P

1 dag och tre timmar sedan

Mina intentioner för kvällen var inte att bli sängliggande, eftersom sängen varit mitt hem den senaste veckan. Mina intentioner var större än så. Massivt mycket större, meeen i brist på vänner blir det nog sängen ändå.
Sofie jobbar, Hanna städar (och jobbar) och Malin ligger hemma och kurerar sig själv. Hon är inte sjuk, bara lika tudelad precis som jag.

Kan man (klart man kan, men är det normalt?) åka och köpa en stor godispåse, glass, nagellack och en tjejtidning och ha tjejkväll med sig själv? Det är ett alternativ om inte annat. Eller?

Igår åkte jag, Marrelito och Sarah till Segorp och tittade på Sofie när hon tränade. Ett terapeutiskt samtal med Christoffer senare så skojade vi till det lite med Sofie, hoppade in i bilen och rockade till Beatles och ABBA. En dusch senare så var jag på språng igen.

Min mamma kom in förut efter att ha beskurit en massa träd i trädgården. Hon dunsar ner i soffan tittar på Henke, som är djupt insjuken i bandyn på tv:n, och frågar:
-Hur går det?
Henke svarar:
- Noll - noll
Min mor analyserar, svarar:
- Till vem?

Nu går jag och... drar huvudet i väggen några gånger.

Det är jobbigt att förklara hur man känner när man inte ens vet själv.

P

Morgonstök.

Usch. Mitt rum ser ut som en jävla katastrof. Rent utsagt ett stort bombnedslag.
Jag fick väl på sätt och vis ganska brådis igår eftersom jag inte kom hem förän halv 10, inte hade gjort mig i ordning och ville vara på förfesten så snabbt som möjligt. Det innebär att alla mina IKEA-kassar med kläder nu ligger i en salig röra över hela golvet, bäddkläderna som borde ligga i smutstvättkorgen i källaren ligger i en hög precis innanför dörren, plattänger, locktänger, hårspray, borstar, necessär och hårmousse ligger i en slags konstig rebus på skänken och som kronan på toppen så ligger mina kläder jag hade på mig igår i fotänden av sängen.
Men det är ju ingen som har dött av det tidigare, och lär nog därför inte göra det nu heller, så för att fullgöra hela stökigheten så tar jag alla mina ridkläder och sprider ut över hela rummet för en skön hästskitslukt.
Cirkeln är sluten!

P

Dagen efter är inte alltid lika bra. . .

Men hej&hå. Idag är man väl inte lika överenergisk som jag var efter utekvällen igår. På samma ställe som när jag bloggade igår ligger jag nu, alltså i sängen. Jag har lyckats klämma i mig lite frukost, börjar känna att huvudet vaknar till och skavsåren på hjärnan börjar försvinna.

Men det var skoj igår, tyckte i alla fall jag. Det var rätt dåligt med folk men det spelar liksom ingen roll när man går ut med en person som är som fem personer. Sarah och jag dansade väldigt fint, sen hittade vi Evelina och Sofia på dansgolvet som hjälpte till att skaka rumpa. Allt slutade i min egna säng, i vårt gula hus på berget så det känns toppen idag.
Jag känner att jag inte är lika rolig idag så det är nästan bättre att avsluta inlägget innan det blir för tradigt.

Däremot! Så kommer Karro och Daniel snart och lämnar Sigge-stall-byggar-bilen eftersom jag är så snäll och lovar att skjutsa Martina till Nyrk med Beatrice Pan så att hon kan träna lite. Struntar nog i att titta på Sofie när hon rider idag. Eller, jag har nog inte råd att titta på Sofie. : )

Nu dör snart datorn så nu blir det off and go.

P

Vith lotion in maj ajs.

Med hudkräm i ögonen och en argbigga i örat så är jag nylandad, full som en kastrull i sängen. I min till och med nybäddade säng. Allt går om och om igen. Runt, runt och runt. Och jag är full och full och full. Och dum och dum och dum. Han är fullare, fullare och fullare.

Det är alltid lika kul att skriva ett inlägg när man är lite kastrull under fötterna, så att säga. Dagen efter blir allt så mycket mer nöjesfyllt att läsa. Det är lite som att svimma. Man kommer liksom inte ihåg vad som har hänt, men man vet att man varit med. Antagligen. Eftersom man inte är kremerad. Typ. Eller bergraven.

Och vet ni? I ungefär 20 minuter har jag jobbat på den här texten, som inte är speciellt lång. Tänk då på hur lång tid det tog att 1. duscha, 2. dricka två glas vatten, 3. bädda sängen, 4. starta datorn, 5. komma i säng? Deeet tog lång tid. Men eftersom Oscar är både snygg och snäll så skjutsade han hem mig och Sarah (Bucklan ni vet?) och nu som sagt, eeeefter mycket om och men så ligger jag i sängen. Halva batteriet på datorn är dessutom borta så jag kanske ska fundera på refrängen? Versen har redan spelats två gånger och det är ju en dag i morgon också. Som förra helgen på Harrys, ni kanske kommer ihåg? Ni som var där?

Meeen, jag måste berätta. En kille, TYP Victoria H-W:s pojkvän, kom fram till mig på Hugo och sa att han läste min blogg. Han slutade läsa, dooock, när äggkastarna var i farten och frågade om vi hade blivit äggade ngt mer efter det. Det här måste ju betyda att jag nästan är känd. Om folk känner igen mig när jag är på stan så måååste det betyda att jag nästan är som Blondinbella, Kenza eller Egoina? Eller?

Nu är det som slutklämmen i  (vafan, stavas det så?) refrängen och batteriet på datorn börjar svika, så nu ska jag lämna alla mina MSN-konversationer åt intet och försöka sova en blund. I morgon är det jag som är uppe med tuppen. Ni, likväl som jag, vet att det är ett stort ironiskt jätteskämt!

Puss till Sofie som red så himla bra idag, Maria som följde med mig till Segorp, Sarah som stod ut med mig som svepte alldeles för mycket sprit på alldeles för kort stund och dessutom blandade drinkar på äppeljuice och Marias billiga föööör billiga vin . OCH puss till Oscar som körde mig hem för 30 spänn. (En, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta, nio, tio, elva, tolv, tretton, fjorton, femton, sexton, sjutton, arton, nitton, tjugo, tjuoett, tjuotvå, tjugotre, tjugofyra, tjugofem, tjugosex, tjusosju, tjugoåtta, tjugonio, trettio!)
Hurfan, tänker ni, orkar hon skriva ett sånt jobbigt jävla inlägg som ingen orkar läsa?
MEN SKÅL, tjofaderittan och lambo så säger vi God natt.

God natt!


Aftonbladet.

Annars så gör vi inte så mycket på Stegeborgsgatan. Henke läser den rosa Aftonbladetstidningen. Mamma läser den vanliga, vita, hederliga papperstidningen. Jag läser Aftonbladet på nätet. Vi är väl bra roliga ändå?

P

De ringer från Radiotjänsten

Tittar på tv med Mamo och Henko ny då reklamen för tv-licensen kommer upp. Ni minns väl hur den går?
"Du har väl inte glömt att betala tv-avgiften?"
Då tittar mamma på mig och säger:
"Nej, jag tänker inte kommentera det här. Jag tänker inte..."
Henke svarar:
"Nej, vi har inte glömt att vi har betalat tv-avgiften!"

Jag kan väl ta på mig det där lilla misstaget. Det är ju inte så stort, menar jag.
Henke har aldrig betalat tv-avgiten tills dess att de bestämmer sig för att göra en rutincheck genom att ringa min mamma. Meeeen eftersom mitt mobilnummer står på min mor så valde de bara ett nummer, av två möjliga. 50 % chans att de ringer mig - vilket de gör.
"Hej, vi ringer från Radiotjänsten. Är det Pirjo vi pratar med?"
"Eh, nä. Det är hennes dotter. Men ni kan få nummret till henne!"
"Nej, nej. Vi tänker bara ställa en simpel fråga. Vi ser att ni inte betalat någon tv-avgift? Har ni en tv hemma?"
"Men du får ta det med min mamma!"
"Men du kan väl bara svara? Du bor väl hos henne? Har ni en tv hemma?"
"Men, du får ta det med henne. Jag... Vet inte!"
"Men, har ni det eller har ni inte det? Eller en radio?"
"Men..."
"Säg som det är?"
"JAAA! Vi har en jävla tv. Men du får ta det med min mamma...."
"Tack, vi skickar en faktura."
"Okej. Tack. Eller nått..."

Så tokigt det kan bli, jag tycker bara det är lite taskigt att spela ut mig. Alla vet väl att man har en tv hemma? Och när jag säger att de ska ta det med min mamma så...? Jag kanske inte skulle svarat. Jag kanske bara skulle lagt på. Jag kanske ska sätta mitt nummer på mig? Jag har ju ingen egen tv. . .

P

Rakt in i väggen

Okej, det här blev ju inte som jag hade tänkt det. Hade jag vetat detta hade jag inte ställt mig i duschen efter stallet, för att nu åka till stallet igen.
Vet inte om det beror på missförstånd eller dåliga undanflykter, kvitt samma - men besviken är jag.

I stället ska Maria och jag antagligen åka och titta på Sofie när hon tränar för Klaus. Ännu lite mer kyla och jag är fit for fight. Snart blir det dessutom mat, klyftpotatis med baconinlindad fläskfilé och hemmagjort bearnaissås. Det kommer nog sitta där det ska, i kistan.

Besvikelsen tog överhanden nu så jag känner inte att jag har massa att tillägga just nu. Återkommer sen.

P

Uppe med tuppen

Idag är jag sannerligen uppe med tuppen. Klockan elva ringde min klocka och jag studsade upp, jätepigg (överdrift!) och nu har jag precis ätit frukost, ska fixa en grej och sen ska jag packa väskan och ge mig av till simhallen. Japp, idag blir det lite simning. Kanske inte jättelogiskt planerat, men eftersom jag förrförra fredagen gymmade (var beredda på en lång undanflykt) så kände jag att efter spinningen fanns det inte mycket krut kvar i benen så i stället för gym så testar jag lite simning idag. Så kanske man inte känner av det lika väl, tänkte jag!
Fiffigt, va?

Sen ska jag packa en extra väska för alla ridkläder. Jag upptäckte just att det här kommer ta mer tid än en kvar så det är bäst att jag lägger benen på ryggen. Två väskor att packa plus lite till. Hm.

Adios amigos.

IDAG SKA JAG RIDA! : )

P

Of course, my horse.


Eftersom jag upptäckt att Sarah Bucklan alltid är vaken så genomgår vi nu en testperiod för att utesluta att hon somnar innan klockan är 12, på vardagar. Helgerna är ju näst intill uppgjort.
Igår hade hon hållt sig vaken och erhöll en guldstjärna, ära och cred till henne.
Nu skickade jag iväg ytterliggare ett "testing, testing"-sms och tjofaderittan, och sen fick jag svar. Det löd:
Wää wääää wäwä, ännu en guldstjärna?
Vilket är sant. Nu är hon uppe i 2 starkt lysande guldstjärnor och vid 10 ihopsamlade stjärnor får man en grogg. (Det är en ny regeln, den kom jag på nu. . .) Vilket är bra! Givetvis! För man måste ju ha ett mål med att ligga uppe sent, titta på Two and a half men och Scrubs. Man kan ju inte bara göra det för nöjes skull. Det finns en meningn till allt. Som jag skulle sagt - och sa.

Nu ska jag titta på Scrubs och 00:15 (om jag inte minns helt fel?) så börar Two and a half men. Last man standing, så att säga.

P

Spinning är jobbig skit.

Spinning är inget bra. Man blir inget trött efteråt. Jag får bara värsta energikicken i stället, lagom tills att man ska hoppa i säng igen. Cp! Eller så kan det bero på att jag ätit dagens första mål mat och jag nu trycker i mig resten av godispåsen? Tudelat, det där.

Annars var spinningen i sig ganska tung, och Malin är den enda som besitter konsten att avsluta ett spinningpass tre gånger, vilket gör att man "köttar bäver" även tre gånger. Det gör att man har extrem mjölksyra i slutet av passet och knappt kan gå därefter.
Förövrigt lutar det åt att jag åker till Dalarna på onsdag. Det ska sannerligen bli skoj. Onsdag till söndag ska jag hälsa på i Malins hemBY, Säter. Kom just på ett litet dilemma, hon kommer ju träna extremt mycket, vad jag kommer jag göra då? Jag har ju en förmåga att vända på dygnet så det blir väl helt enkelt att jag sover? Deeet blir fina grejer det.

Känner att lite endorfiner har släppts på grönbete i min kropp så idag, äntligen, är jag glad och positiv. Om jag simmar i morgon innan lunch och sen följer med Martina till stallet vid 13 så kommer jag att vara helt överhypad sen. Deeet är fina grejer det.

Nu ska jag slänga ett öga på tv:n och se what's new, sen ska jag sova. : )

P

Spinning, longing.

Nu har jag gjort mig i ordning för 50 minuters tuff spinning. Jag kom visst på att jag inte har ätit något idag så nu har jag slängt ner ett ägg i en kastrull som står och kokar. Jag ska äta middag när jag kommer hem så det här är lite i väntan på just middagen.
Annars har min dag varit precis sådär som jag beskrev att den skulle vara. Halv 4 gick jag till Svea-kiosken och köpte en 16 krs godispåse men har inte ens ätit hälften. Jag började må illa och kom fram till att det är bättre att äta mat i stället för godis innan träning. Så smart är jag.

I morgon är det fredag och då ska jag rida med Martina. Nu har jag något att se fram emot. Sen sägs det att någon kommer hem ifrån Norge, men vi får väl se?

Jag funderar på att åka till sporthallen tidigare och försöka hitta Malin och göra henne sällskap en stund. Det låter mysigt, tycker jag. Först måste jag hitta min vattenfalska. Ska nog dra i mig lite vatten när jag äter ägget också, det snurrade lite i huvudet förut, så det kan nog vara en god idé.

Men hare så bra då.

P

Google, min bästa vän

Visst, nu håller jag med. Det bööörjar bli lite tråkigt och lite enformigt att ligga i sängen en hel dag, men den är skön, mjuk, varm och håller om mig. Det är bra.
Eftersom det börjar bli lite tråkigt lägger jag märket till konstiga saker:

1.



Försök förklara hur Sofia kan logga in tre gånger så att alla tre gånger syns på skärmen?

2.



Vad gör HANNA på Matchs.com:s banner?!

3.


Googlar man på SÖT-bilder så kommer Sofie upp, coolt.
Men bilden på en uppskivad mus med kiwiinnehåll är inte lika söt. Uäk?!

Det är bara sånt här man upptäcker när man har tråkigt, är trött och rastlös.

P

Du är bra på att lyssna.

Vaknade för ganska exakt 40 minuter sedan, har bytt några ord med Sofie om bilderna hon lagt upp på ansiktsboken och sen har jag inte gjort många knop. Om det inte räknas som en riktigt ansträgning att luta sig fram och sätta på tv;n? För det har jag i alla fall gjort.

Jag gäspar fortfarande väldigt tungt, har inga planer på att gå upp inom den närmsta timmen och ska i eftermiddag pallra mig iväg till Svea-kiosken för att köpa mig en godispåse. Jag vet liksom att man behöver energi i kroppen om man ska göra något fysiskt, och eftersom jag ska på spinning i kväll kommer den sitta som handen i handsken... i kistan.

Ja, som sagt. Kommer det inte in några intressanta förslag om göromål idag så kommer jag vara fruktansvärt sängliggande. Skönt.

P

Let it fight crime.

2,5 men och jag är off and go för i kväll.
Det var trevligt att höras.

Förövrigt vet jag inte vad det är för fel på Andreas Rimsby? Vad är hans problem? Lustig kille det, där...


P

Ensamhet sämre än tvåsamhet

Nylandad i sängen, efter en stor skål chokladsås med vaniljglass (då det var mer brunt än vitt...) och banan så ska jag försöka slappna av och göra kväll även här i Brinken. Med sockerkicken i blodet så fladdrar dock min tår i 110 km / h och benmusklerna rycker i takt till musiken i Scrubs. Jag lär mig då aldrig att det är bättre att stilla sötsuget med tandkräm och ta glassen i morgon i stället. Som sagt, jag lär mig aldrig.

Hos HanneliHannelou väntade Anna, Sofie, Maria, Sarah, Malin och Evelinet. Alla var på bra humör och som man kan föreställa sig så var ljudnivån ganska hög. När jag steg innanför dörren hoppade Sofie på mig innan jag ens hunnit ta av mig jackan och gav mig en stoooor kram. (Då blev jag varm i kroppen, inte sådär... Som man kan bli, utan mer "glad"-varm...?) Efter en stund började vi spela Rita&Gissa då jag hamnade i samma lag som Sarah och Evelina (hihi) ägde vi Sofie, Maria och Malin. Såklart, vad annars liksom? Det var jämt enda in på mållinjen men tillslut ansåg vi att vi gick segrande ur tävligen när Evelina ritade en rosett som skulle föreställa ett pris. Som sagt, skulle föreställa. . .

Det har varit en bra kväll. En riktigt bra kväll, måste jag säga. Utan vidare eftertanke och jag känner mig nu ganska tillfreds med vardagen. I morgon är det upp lite skapligt för att . . . ja, för att ingenting för att vid halv 7 åka till spinningen. Jag tycker det är fantastiskt roligt att inte ha någonting att göra fram till halv 7. Det innebär att jag lika gärna kan ligga i sängen fram till 6, borsta tänderna, ta en macka och sen ta bilen ner till sporthallen.
Jag tror jag kör på det.


Grattis papo på födelsedagen!

P

Sen kväll på Prinsgatan?


Nu har jag ätit en födelsedagsmiddag med papo och hans "passar-bra-till-huset"-tjej så nu ska jag ta min Silverpil till Motala för att träffa några av de bästa. Det ser jag fram emot.



















P

Staden som aldrig sover.

Kära vänner, det har jag. Många. Flera stycken, faktiskt.
Jag blir så otroligt varm i kroppen när de anstränger sig och lyfter luren för att fråga hur det är fatt. Det betyder verkligen någonting för mig, att känna sig speciell och att folk bryr sig om hur man mår. Men såklart finns det alltid en baksida. Det är konstigt att man ska behöva säga att man inte mår toppen för att folk ska bry sig, jag vet att jag själv fungerar precis likadant. Beror det på att vi är så inrutade på vårt att vi inte hinner öppna ögonen för att kolla hur andra mår? Det är tråkigt, tycker jag. Men jag är ändå, såklart, väldigt glad att jag har er. Alla är vi inrutade, oavsett.

Nu blir det kakbak efter att jag precis kommit hem från Vadstena. "Staden som aldrig sover. . . "

P


Good morning, sunshine.

Tro det eller ej men jag gick upp i morse när pappa gick upp, pekade in i kylskåpet, kramades lite men sen gick jag och la mig igen. Sofie var snabb där också och skickade iväg lite "upp&hoppa"-sms som jag ganska snart somnade ifrån.

Idag står inte så mycket på schemat. Jag ska ta en tur in till Vadstena och köpa en present till min far. Sen ska jag baka en smarrig födelsedagskaka, sen är det säkert dags för That 70's show så då ligger jag i soffan igen och slappar. Nu gäller det bara att komma ur turbanen på huvudet, föna till det, äta lite frukost och sen försöka hitta ambitionen att köra iväg till stan själv. Men det löser sig nog.
Jag ska nog hinna att dra några repor med gitarren också. Dagen är ung, och jag har PLENTY med tid.

I kväll åker jag till HanneliHannelou och våldgästar. Det ser jag fram emot! 

P

God natt, eller två.

Eftersom skivan vägrade fungera blev det ingen tv för min del i kväll. Däremot tänkte jag slänga mig i badkaret, guppa med låtsasfiskarna en stund och filosofera om livet lite, då jag har lite petite ångest hurvida framtiden urartar sig.

Jag ska kanske försöka komma i säng lite skapligt eftersom klockan ringer någon gång vid 6:00-6:30 i morgon, beroende på när min pappa har bestämt sig för att gå upp. Jag tänkte smyga upp hack i häl och göra frukost åt honom, eller så fixar jag det nu? Plastar in några mackor och stället det i kylen? Mycket bra idé. Så spelar jag in när jag sjunger, som jag skickar till honom på mms i morgon. Eller redan nu, så han har det när han vaknar i morgon? Helt klart ett alternativ. Ja, helt klart ett väldigt bra alternativ.

Men hur var det nu då, badkaret har jag för mig. Först ska jag koka ett ägg som jag ställer i en äggkopp, tillsammans med ett glas juice, dock inte i samma äggkopp?, en tallrik, en liten sked och en kopp (utan the). Smaaart är jag!
Sen är det adios amigos!

P


I've got dosed by you

Tapper som jag är har jag tagit upp lite av mitt gitarrspelade som jag utövade i 9:an på musiken, då min pappa blev så glad så han köpte en gitarr åt mig. Denna gitarr har mest stått i ett hörn och inte brukats speciellt flitigt men nu, de senaste dagarna, har både pappa och jag klinkat bäst vi förmår.
Jag försöker hitta enkla låtar med enkla ackord och har väl lyckats sådär, men sneglade som hastigast på ackorden till Dosed med RHCP och den är ungefär så svår att till och med jag klarar av att spela den.
Jag har tills på fredag på mig att lära mig den någolunda flytande och det ska jag. Det har jag gett mig skjortan på.

Förövrigt så ringde Sofie nyss, på begäran från mig - självklart, men jag är glad att hon gjorde det. Jag har varit ganska nere nu ett tag och inte velat prata med speciellt många om någonting, egentligen. Ibland har det gått riktigt bra och ibland ligger jag bara längst ner i soffan och tittar upp i taket och väntar på bättre tider.
Men som sagt, Sofie ringde och gjorde helt enkelt min dag. Jag kände själv hur jag lyste upp som en sol, skrattade och det värmde mig. Sofie och bullarna har gjort min dag. Sofie har en förmåga att alltid göra min dag.
Och vet ni? I morgon ska jag få en kram.
Jag antar att det är det här bästa vänner är till för. Alltid gör de mig på bra humör och gör livet helt enkelt lite enklare att tampas med. Jag saknar er.

Nu funderar jag på en sista omgång på gitarren för idag, sen ska jag slå på mina NileCity-avsnitt som jag tjatat om hur länge som hellst, men aldrig tagit mig tid att kika på. Men idag, då har jag tid.

Jag saknar dig. Faktiskt.

P


Spotlight

Men nej. Nu fick jag precis enerverande trötthetsryckningar i vänster ögonlock. Och hur kan det komma sig? Jag somnade halv tre inatt, men vaknade liksom inte förän halv ett i morse. Hur kan då dessa något spasmerliknande rörelser uppstå i mitt öga?

Suck.

Men nu har jag i alla fall snart bakat klart bullarna och tvättat bilen. Då har jag bara snabeldraken och brödet kvar. Half way, I suppose.

Känner mig lite låg idag, trots frukost. Hade gärna bakat bullar med sällskap. . .

P

Idag är inte igår.

Good morgon, god morgon. För i min värld är det morgon. Tidig sådan.
Jag vaknade av att någon i min dröm ropade högt och häftigt på mig så jag for upp i hopp om att jag inte var ensam hemma, men se där - det var jag. Så idag har jag mycket jag ska uträtta, ensam.
Jag ska baka bullar, jag har lovat pappa att snabeldraka hela huset och tvätta bilen om det är mildväder (vilket det inte ser ut att vara, bra för mig!). Så egentligen finns det ingen anledning för mig att sitta här och hänga läpp. Nej, det är bara att sätta igång. Först ska jag äta lite frukost. Knäckemackor och juice, det var sjukt länge sedan.

P

Läggdags.

Jag har lovat att slå en signal i kväll, vilket jag ska göra. Men först tänkte jag hoppa ner i badkaret och skrubba benen, ta det lilla lugna, läsa ett kapitell eller två i min bok och sen ta mig till sängen för att slå den lilla signalen. Allt har sin plats och sin tid. Jag har helt enkelt inte kommit dit än.
I morgon står bakning och städning på schemat, det var ju liksom som tusan. Är det plus, eller nära nollan i alla fall, så ska jag tvätta bilen också. Ska jag hinna allt detta innan det blir mörkt och That 70's show börjar får jag nog se till att komma upp i tid, vilket inte alltid är så lätt.
Mycket prat om ingenting, nu är det off and go.

PÅ ONSDAG FÅR JAG TRÄFFA SOFIE, HANNA, MARIA, ANNA, MALIN, EVELINA OCH SARAH. Anar ni min glädje?

P

Deppardag nr. 1


HÄR
kan man på Aftonbladet läsa att måndagen den 19 januari 2009 rankas som den deppigaste dagen någonsin i världshistorien. Detta grundar sig på väder och den ekonomiska krisen, och att det naturligtvis är måndag.
Det fanns alltså en kille, vad han hu än hette, som hade ställt upp en matematisk formel, vad det nu än är, som förklarade att just denna dag var den deppigaste.

Hur man nu än gör det är inte problemet utan problemet är att idag inte är den deppigaste dagen. Om vi jämför gårdagen med denna dag så är jag ungefär 100% mer odeppig idag. Jag är dock inte 100% mer lycklig än igår, för allt är relativt.
Men så ni vet, ni har inte varit mer deppiga NÅGONSIN än vad ni är just nu, den 19 januari 2009.
Är ni med? Det är alltså okej att gå och lägga sig extra tidigt och gosa ner sig mellan lakarnen. Det äär okej.

P

Jag har som sagt en frusen inneboende med pajat självförtroende som inte mår så bra.

The Script ylar i högtalarna och jag la ner gitarrspelet för det funkade inte i alla fall. Det var nog därför jag slutade med fiolen när jag var liten. Jag hatar inte att bara dra loss några ackord och jamma med. Jag får nog hyra Adam någon dag så jag kan jamma med honom. Adam's the greatest!
Men, i alla fall, nu när jag ändå skriver alltså.
Ringde Maria förrut och hon är på om Danmark. Så nu ska vi kolla upp boende och jobbefterfrågan i Danmark i stället. Jag ska förresten baka två satser bullar i morgon och nu håller jag på att laga mat. Där kom mycket information på samma gång, men så är det.
Kom liksom på att min pappa fyller på onsdag. Ja, då blir han äntligen 50+ och jag har ingen aning om vad jag ska köpa. Jag är ju inte direkt tät och ber därför att mina julklappspengar snarast sätts in på mitt konto. Det får bli något mer symboliskt. 40 biltvättar eller så. Jobbigt...
Nu ska jag steka mina hamburgare och jobba på texten till The script.

Jag ska muntra upp både er och mig själv med den här helvrickade låten som alltid får mig på glatt humör.



 

Nu ska jag jobba på maten, som sagt.
P

Deep inside the canyon i can hide

Hemma med halmen i träningsbagen, så att säga. Jag hade lite problem på gymmet att få maskinerna att jobba med mig - inte mot mig så det tog ett tag innan jag fick upp lite flås. När jag väl fick det höll jag ju på att stupa i stället vilket ledde till att det bara var att lägga ner allting.
Jag körde lite skidmaskin, ben med fem olika maskiner och armar med fem olika maskiner och snacka om min totala utmattningn nu.
På stretchhyllan hade man koll på Malin som simmade i bassängen som en liten smidig fisk.

Nu ska jag slänga några storka feta stekar i stekpannan och sen är det tvn hela kvällen. Tog med mig Nilecityavsnitten och har jag inte helt fel för mig så går Carlifornication i kväll. Kul!

P

Eftermiddagen

Ja, meningen var väl att jag inte skulle ligga i sängen utan att ha lyft mer än fingrarna. Meningen var väl att jag skulle vara på gymmet nu meeen så långt har jag ju inte kommit. Jag ska i alla fall ta tag i det nu och packa väskan och ge mig iväg. Jag åker direkt till pappa efteråt och sover där i natt. Det var länge sedan. Har bara sovit där en natt efter att vi kom hem från Thailand. Det ska det bli ändring på. Som allt annat.

ÄlsklingsTove hade lagt in en fin bild på mig och skrivit en halv novell. Tur att man vet att man har dem, vännerna alltså,

Så, off and go.

P

Morgonstunden

Nu ska jag, snart, ta mig i kragen, dra mig upp ur sängen och kanske äta något till frukost. Eller så ligger jag kvar, tittar på något avsnitt av NileCity, struntar i att äta och åker direkt till gymmet? Ja, vi får se.

Fick ett älskvärt sms av Martina för en stund sedan, det löd:
Du är som är som eksem. Du kommer och går, kliar och är allmänt jobbig.
Jag svarade:
Du är som hemorojder. Irriterande.
Hon svarade:
Då är du som HIV, när man väl träffat dig blir man aldrig av med dig.
Jag svarade:
Nej, men alltså. Som en bästa vän som stannars tills döden skiljer oss åt? Du är i så fall en vårta på näsan. Ivägen för min framgång.
Martina svarade:
Aha, men då vet jag.
Jag svarade:
Glad att vi rett ut allting.

Kul att man känner sig uppskattad och behövd i alla fall så här en måndagmorgon när ingenting kan bli värre än vad det redan är. Meen, jag ska ta mig i kragen. Någon gång under dagen i alla fall.
Sen ska jag be pappa köpa jäst och vetemjöl så jag kan ägna en hel dag åt att baka bullar i morgon. Då har jag något att göra i alla fall.
Så, nu blir det visst ett Nilecity-avsnitt. Eller tre.

P

Tankar

Självdiciplin.

Det är inte lätt när det är svårt, som Sarah sa senast i fredags och det håller jag med om. Mitt liv har varit peace of a cake från dessför innan Thailand. Men verkligenheten hinner ikapp mig ibland och det får mig att bara dunsa in i väggen. Det är inget jag egentligen oroar mig för, absolut inte. Jag är egentligen mer typen av människa att inte oroa sig. Men ni som känner mig vet hur jag reagerar. Mitt förra inlägg vad väl typen av ett sådant inlägg som hasplas ur mig när jag studsar fram och tillbaka mellan väggarna. Ni som känner mig vet också vad det är som kommit upp på tapeten igen. Ni som känner mig vet hur ni sa göra. Ni behöver bara låta mig vara ett slag.

Men är det inte skönt ändå? Att veta att när det gör ont i hjärtat alltid vet att man alltid kan lyfta luren och slå en signal? När själen får skrubbsår så vet man att någon bryr sig och att det alltid finns någon, oavsett tid på dygent, som ställer upp och bara finns till? Att inte alla alltid förstår, precis som jag själv, det spelar liksom ingen större roll. Att bara ha dem som jag vet bryr sig i den mån att de vill att jag ska må bra - tryggar mig och lugnar väl också en aning, skulle jag tro. Det jag tampas med på insidan kommer finnas kvar, föralltid? Men huvudsaken är att man ser de stunder som faktiskt är riktigt bra. Som faktiskt gör att man kommer ihåg att man log och skrattade utan eftertanke. För det har jag gjort många gånger den senaste tiden. Jag har verkligen mått riktigt bra.
Jag vet dock inte hur jag kommer må i morgon, mycket kan också bero på att jag är riktigt trött nu. Alltid kanske kommer kännas lättare och ingenting för svårt? Men det gäller bara att orka ta tag i det, orka göra allting och orka vara sig själv. Där kom det. Att orka vara sig själv.

God Natt.
Ni vet vilka ni är som betyder något för mig, och jag är oklanderligt glad att jag har er.

P

Ånger.

I morgon, då har jag bestämt mig för att gå upp i tid, åka till gymmet och köra skiten ur mig. Nu är det inte många pass kvar till målvikten och jag kommer driva mig själv till vansinne om det inte blir bättring på det här.
I morgon ska jag stå där, tidigt, och banka på porten.
Jo, det ska jag.

Jag ska bli den jag vill vara.

P

Klart slut för idag.

Hur mycket man än saknar någon så går det aldrig lika bra när man är deppig.
Det här blev ju inte riktigt som jag trodde. Nu sitter jag här, själv, ingen som hör av sig trots att jag vibbar och skriker på msn. Själv, alltså.
Det är inget kul att vara själv. Speciellt inte när man behöver någon.

Låt mig vara deppig. Det går över. En dag i alla fall. Låg mig bara vara. .  .

P

Saknar!

Den som spar, den har. Det har alltid mamma sagt och så sant som det är sagt så hade jag lite sega ostbågar från min likvaka förra helgen. De satt ungefär där de skulle, mitt i mellan ryggen och magen och nu är jag proppmätt. Igen. Det är dags att ta tag i livet lite i morgon igen. Simning på morgonen och gymmet på eftermiddagen. Sen blir det spinning med Hanna på tisdag, onsdag får det bli lite kondition, precis som på torsdag då det är spinning med Mallan igen. Jag längtar redan. Jag ska nog komma igång att söka lite jobb i veckan också. Det var liksom ett tag sedan. Jag kanske till och med ska anväda telefonen och ringa några samtal, men det vet man aldrig.

Men efter lite vånda med ostbågarna nu så känner jag mig genast mycket tapprare. Jag trodde för en sekund att jag skulle vara ganska deppig i kväll, med goda vänners visa ord och goda vänners enkla stöd gjorde mig på gladare humör igen. Nu måste jag bara lista ut hur jag ska göra för att inte hamna i denna situation en gång till. Jag vill verkligen inte men jag tror jag har funderat ut hur magen säger att jag ska göra, för att få ut maximal lycka ur livet för tillfället. Och jag tror att det kanske kan bli riktigt, riktigt bra om jag kan lyckas vänta en sekund eller två på mig själv.
Jag vet att ni inte förstår speciellt mycket men det är väl lite av själva grejen. De som står mig närmast vet vilka problem jag dealar med nu så de är säkert med på någon av noterna i alla fall.

Helen är i alla fall i London nu, och inte på förfest med mig och Malin. Hon är borta i 7 månader, om jag inte minns helt fel, så hon får skylla sig själv med allt hon kommer missa i Motala, eftersom det är en så händelserik stad att det nästan spricker på bredden. Hon får väl helt enkelt se till att ha det så himla kul då?!



Förövrigt saknar jag mina bästa. Jag saknar er rätt otroligt jättemycket just nu. Det kommer och går, såklart, beroende på hur mycket man har att tänka på här hemma men en söndag som denna så saknar jag er 200 av 10. Helt klart. Det är ju söndagar som denna som man ska sitta i er lägenhet vid sporthallen, spela GH och åka till McDonalds innan stägning. Jaa, det är just en sånhär söndag som man också kan kalla Ben and Jerryssöndag. Meen, ingen B&J-söndag utan Tove och Beate. Det går bara inte för sig.

Ni vet ju lika väl som jag vilken bild det är som gäller när man saknar gänget, vilket jag gör nu. Saknar till och med Hanna och Sofie. Sofie som jag till och med har pratat med idag och träffade senast igår? Jag saknar liksom helheten! Jag saknar ER!

Nog med saknandet. Nu ska jag nog sakna att ha ett jobb lite. . .

P

 


Into the wild

Filmdags med mamma och Henke. Det som fattas är en stor fet godispåse men neeeej, eftersom det enda jag har gjort de senaste dagarna är äta - sova - äta så tror jag inte det.

Däremot så hade jag inte riktigt planerat att sitta här i kväll. Jag känner mig dock som en klubbad säl och är egentligen beredd att hoppa i säng redan så jag tror jag avstår från att hitta på något i kväll. Om inte något väldigt intressant förslag kommer upp - vilket det naturligtvis inte kommer.

Vissa människor har roligare andra, typ Evelina, som roar sig med att sitta inne på sin, som hon säger, gamla Skunk och läsa historyinlägg och hon citat: "DÖÖR, vad roligt", slut citat.

Fest i rödbäcken fredag 25

Skicka vidare /// screw



Skön tjej, det där.


Nu sattes filmen på, the Wild?, så nu är det off and go.

P

Snygg svenska

GEMENSAM FRUKOST OM 15 MINUTER, UPPSTÄLLNING!
Deet utbrast min kära mor i morse och det var inte annat än att masa sig upp från dinosauriebäddlakarnen (som förövrigt är jättesköna och jag har kommit fram till att de matchar färgerna i mitt rum superbra!) och den alldeles för mysiga sängen. På med en tisha och sen försöka se anständig men måhända något seg ut. Men med två mackor, ett ägg och ett glas juice i kistan så somnade jag i mamma och Henkes säng och sov till halv 2. GÖTT, fifan.
Snart vankas det pannkisar och jag är supersugen. : )

Men planer för övrigt idag? Ungefär såhär mycket planer:


Baadabadadida, da da dadida.


Okej?
Skickade iväg ett sms till Cornelia men fick inget svar, Martina svarar inte heller. Sofie ska till Sharpman. Malin är påväg hem från Sälen. Hanna jobbar. Ahaopp. Happy time, så en säger.
Nej, men jag hade en tanke på att åka och träna men efter att min mor skällt ut mig angående hostandet i natt så kanske jag ska avstå en dag till, eller två. Kanske en vecka också för den delen. För att vara på den alldeles säkra sidan, alltså. Ja, juste. Man får inte träna när man är sjuk.

I kväll är det i alla fall inte jag som sitter hemma. Bara så ni vet!

P


Picka på en servettludd

Lever jag ens? Ja, tydligen.
Gårdagen blev inte riktigt som planerat eftersom min goda vän Maria med väldens övertalningsförmåga, utan lokalkännedom, övertalade mig med att följa med henne och Sarah ut. Tremannaförfest och ringlinjen in till Harrys, en kissepaus, sura poliser och en promenad så var vi sedan inne på Harrys där jag trivdes som fisken i vattnet.
Ganska mycket folk och en rätt lyckad kväll ändå så gick jag och la mig i mina dinosauriebäddlakarn här på Stegeborgsgatan i El Brinko. Efter en dusch, halv chipspåse och en banan också. Naturligtvis.

I morse var det väl värre. Med lite skavsår på hjärnan och inte så många djupa timmar av sömn bakom mig så åkte jag till jobbet vid 2. Det enda man skulle kunna behöva nämna från jobbet idag är väl:
- Vi hade kul
- Sofie och C kom förbi och gjorde oss sällskap i pausen, mycket trevligt
- Sabina och Stina förpassade sig in i kylen OCH PASSADE BRA DÄR.
- Jag vann, nääääääääääästan, garderobstävligen. Jag sa nästan.

Nu är jag hemma och är verkligen inte det minsta trött. Jag vet inte hur jag ska göra, det blir väl att jag och Henke delar på soffan till en riktigt dålig film tills båda ligger och snarkar ikapp? Jag är godissugen och har cravings. Inte bra.
Hade hellre sett att den här kvällen slutade någonstans med någonannan!

P

Tellytu

Host, host, host. Och host.

Det var kämpigt i stallet. Lungorna verkar ha blivit förminskade och orkar inte fylla riktigt lika mycket luft som innan vilket gör att jag inte orkar så mycket. Det lät i alla fall bra i huvudet tills det kom ner på skrämen då det såg en aning "bortförklaringsaktigit" ut.
I vilket fall hade Elba blivit lite av en vilding när hon varit på semester hos Linda. Innan var hon inom 4 konkreta ramar och man visste alltid vart man hade henne. Nu gick hon och gjorde allt som hon inte skulle göra, åt, tjaffsade och sprang till och med iväg med mig en gång ut för en backe och eftersom jag red barbacka var det bara att försöka, så gott man kunde, att hänga sig kvar. Jag kände att jag bara gled mer och mer men tillslut var vi uppe och då hörde jag Bea och Martina komma efter i full galopp. När hela truppen var samlad på backets krön tittade jag och Martina på varandra för att utbrista i storskratt. Ingen av oss förstod riktigt vad som hade hänt. Jag varvade mitt skratt med lite hostningar.
Kallt var det i skogen i alla fall! Men skönt som tusan att få röra på sig lite.

Nu funderar jag på att blåsa håret, städa rummet och hämta min sminkväska som ligger i postlådan. Ja, men pappa brukar posta sminket som jag glömt hos honom. That's why.

P

Hit me with your best shot

Det här är ju helseriöst som att leta kurragömma utan att aldrig hitta någon. Jag vet ungefär hur många som läser bloggen varje dag but YET, inte ett enda spår av er. Ni är rätt bra på att smyga, skitungar.

Men vet ni? What's up, liksom. Det är så mycket som att jag känner mig så pass frisk idag och har sovit ut länge så jag ska om en stund byta om till ridkläder, åka iväg och tanka bilen (jaa, jag tankar alltid bilen i ridkläder!) och sen ska jag hämta Martina för att åka till stallet. För ni vet, nu har Elba kommit hem igen så nu är det jag som terroriserar den sötnöten igen. Det gillar jag. Martina också, verkar det som. :)
Eftersom det för det första är så hårt i backen idag och för det andra, you know, jag har varit sjuk så blir det bara en skön skrittur i skogen. Solen skiner (nästan i alla fall) och jag hoppas inte att det är kallare än minus 7 grader för jag pallar inte att snoret fryser sig i näsan. För det visste ni väl? Att snoret fryser vid kallare än minus 7? Säg inte att jag inte har rätt, för det har jag.

I kväll kommer brorsan hem med sin nya, okej, inte nya men tillräckligt nya för att vi inte ska ha hunnit träffa henne, tjej och jag tror det ryktades om pizza eller så. Det blir fullt hus. Moa, Ville, Henke, mamma, Kim, Manuela och jag. Vi har 4 sängar så det här blir ett intressant dilemma. Jag hörde också ryktas om att soffan var paxad åt mig. Men snällt.

I morgon är det jobb så jag planerar nog en tidigt läggning och en utvilad Linnea i morgon, hur jag nu inte skulle kunna vara utvilad efter denna vecka? Men, man kan inte sova för mycket.

Nu ska jag svida om till rajdkläder och sätta på mig någon snygg mössa för att slippa skönja mitt äckelflötiga hår. Det har sett för lite av ljuset nu på sistånde.

Puss, anyway

All I ever wanted was your life.

Tidigt i säng tänkte jag men det är väl något som håller mig kvar, som vanligt.

Fick ett sms av Martina förrut som sa att hon numera kände tvång att läsa min blogg varje dag så nu har jag fått en läsare till. Det är väl fantastiskt? Hur man kan fängsla en annan människa så genom lite text på en hemsida. Jag är nästan förvånad över mig själv.


Denna låt går om och om och om och om och om på min dator nu. Jag fastnade för den och tycker den är jättefin. Lyssna på det, jag tycker verkligen ni borde göra det.

Jag är lite deppig nu känner jag. Sånt kommer ju givetvis och går hela tiden men idag slog det sig till ro här med mig i sängen straxt innan midnatt. Jag vet inte varför men det kanske bara var min tur. Idag, igen...
Nej, seriöst. Det var länge sedan jag var deppig så jag ska verkligen inte klaga. Jag har många små glädjeämnen i livet nu och ska vara glad för det. Däremot vet jag inte vad jag gör om ens två veckor, vilket gör mig ganska nojig. Allt känns så komplicerat, men trots det så är jag glad.
Jag är glad åt livet! När hörde ni mig säga det senast?

Nu är det nattinatt. I morgon är jag en friskis!

P

A hug and a chicken

Benny tvättar sig i takt när jag lyssnar på Poker Face och både sitter i sängen och myser. Även om jag slängde ut honom envisades han med att komma tillbaka, ingen sjysst deal.
Jag fick påminna Sofie om att hon glömt ringa mig men hon ringde nyss, men satt liksom lite tajt till, så det blev inte ett spciellt inspirerande samtal, tyvärr.

Nu ska jag googla på den bästa gå-ner-i-vikt-promenad-metoden eftersom någon och jag är oense. Jag ska allt bevisa att jag har rätt. Även denna gång. ; )

P

Stora tankar - dåligt med kommentarer

När jag nu varit ensam hela dagarna har jag tänk att jag i alla fall har kattskrället till sällskap. Men icke. Det enda katten gör är att på nedervåningen ge ifrån sig sporadiska dödshjälpsrop. Det låter som att livet är så jobbigt för honom att han ber mig att hjälpa honom att ta honom härifrån. Visst, tänkte jag och satte kniven i honom. Nej, skämtåsido. Men jag släppte i alla fall ut honom. Så teoretiskt sett är han ju borta nu. Eller hur?

       







Och seriöst nu. Gud vad gott det skulle vara med nybakade bullar. Åh...

P

I have plenty of money and I'm hot.

Ytterliggare en dag i 120 cm sängen har passerat med Joey, Vänner, Doctors, That 70's show, Anne på Grönkulla och Fresh Prince in Bel Air. Nu åkte Kalvens julbelysning på så det betyder att klockan är 17. Jag har inte fått speciellt mycket gjort idag, precis som de andra dagarna, mer än att jag pillat naveln lite, pratat några få ord med Sofie (vilket det har gått alldelels för lång tid för no seeing) och oroat mig för min hals. Febern har hållit sig borta så gott som idag men min hals är inte att leka med. Det blir alltid värre framåt natten (vilket är en urfånig låt..?) och jag har alltid svårare att sova. I natt vaknade jag bara en gång och sen vaknade jag nästa gång vid 10-snåret, somnade om och sov till 14. Höhö.

I morgon är jag på benen på riktigt, det lovar jag och har väl inget planerat. Jag ska ta det lugnt så att jag inte får något bakslag på flunsan och på lördag ska jag jobba. Då ska vi dessutom vara finklädda vilket jag ser fram emot. Jobba i garderoben med högklackat, wrraah!

Nu ska jag kanske ta tag lite i mitt liv, ta en dusch eller två och jag väntar fortfarande på att Sofie ska ringa igen. Vi pratade bara en liten stund förrut men jag känner att jag behöver ventilera mitt lite röriga liv nu med henne.

Puss

Värdsliga problem

Hey Guys!

BeateJohansen . säger:

Jag fick en MASK i mandeln!

Jag har alltid sagt att mandlar är äckligt. Mandlar kan man händelsevis ha hyvlade i glöggen, ingen annanstans! Och absolut inte tillsammans med mask..?

Jag mår rätt okej nu, jag mådde bättre på dagen. Min temperatur har ökat från 37,4 till 37,7 nu och har mycket ondare i halsen. När jag trycker ihop ögonen när jag ex. hostar vill jag inte öppna dem igen, det känns som det bara kommer snurra och vingla för mig då. Även om jag sitter i sängen...
Snart ska jag lägga mig. Tror det är bättre att komma i säng lite tidigare, trots allt.
P


Don't try to fool me twice!

Innan jag åkte till Vårdcentralen så snöt jag mig på toan vilket resulterade i att pappret tog slut. Då tänkte jag "Nej, tusan att jag är så sjuk att jag inte orkar sätta dit en ny rulle. . ." och tänkte mer att det får Mamma eller Henke göra.
Tji fick väl jag när jag nu gick ner på toan och skulle göra något annat än att snyta mig. Men det är alltid lika förvånande när man inser att den där sista lilla, skrynkliga stumpen räcker oändligt långt!

P

P.s
Jag satte in en ny rulle nu . . .


Vågrätt sidoläge.

Något som jag gått (inte bokstavligen talat eftersom det vågräta läget gillas mer just nu) och tänkt på hela dagen är:
En nyyyy dag med nyyya möjligheter!
Jajemen. Så vart tar dagen mig? Jo, till Vadstena Vårdcentral där TurkDoktorn (Ni kanske minns den jag hade i Jönköping?) tar emot mig, konstaterar att min hals gör ont när jag vara sitter och nickar och skakar på huvudet. Klämmer lite, sticker ner en pinne och lyser lite sen säger han:
- Det här ser bra ut.
Sen får jag åka hem igen. Så, denna dag blev ungefär som de andra dagarna. Ligger nu i sängen med laptopen i knät och funderar på att sova en blund. Men i morgon, då bannemig ska jag vara friskARE.

P

Variation i tillvaron

Och nu tänkte jag festa till det och skriva lite med vänster pekfinger. Nej, så kul ska vi inte ha det. Då blir det liksom inget inlägg alls.
Kan ni gissa vad jag har gjort idag? Jo, den har faktiskt varit ganska innehållsrik. Jag vaknade vid 11-snåret när Sofie ringer, och eftersom jag har tappat rösten så svarade jag inte. Sen festade jag till det med en halv banan och en drickyoghurt. Sov en stund, hostade lite, tog någon panodil och duschade. Sen har jag inte gjort mer än bytt sida i sängen, puffat upp kuddarna ibland och skrivit lite med Tove på msn.
Jag älskar att vara sjuk!

I morgon har jag i alla fall inga planer på att bara sängliggande så då får kroppen se till att ha repat sig. På fredag ska jag vara i sporthallen igen för att simma några längder. Jag inbillar mig själv att jag blir frisk snabbare om jag konstaterar att jag vägrar vara sjuk. Hänger ni med?

Nu ska jag stänga av dumburken i vilket fall.
Puss

Allt är skrivet med höger pekfinger

Nu är det jag och min onda hals som festar loss på en halv banan och några vindruvor. Det är nästan kul att vara sjuk. Ironi!!!

P

Stolpiller?

Det luktar soppa från köket. Nu vet jag någon som ska få mat. Jag, jag, jag!
Om jag verkar lite luddig och vimsig beror det på min 40-gradiga feber. Woooho. Fest äre.

Puss

Fortfarande sjuk

Jag funderar mest på om jag ska ligga på högersidan eller vänstersidan beroende på vilket som gör minst ont. Jag funderar också på om jag ska göra en kopp the eller försöka sova en stund, dra ner rullgardiner för idag och släcka datorn? Det är stora funderingar som rör sig i mitt huvud idag. Kanske en film eller kanske sova. Kanske ett uppiggande sms? Eller kanske inte.
Sjukt vad optimistisk man är när man är sjuk (ordvits!).

Puss för idag.

Schuuuukling.

Jag har liksom en slags utomkroppslig upplevelse när jag ligger i sängen med laptop, ostbågar, choklad, cola och halstabletter men när jag tar ytterliggare en näve gula bågar inser jag att "neeej, det är ju bara underbart!" - att vara sjuk alltså. Igår hade jag hela 39,7 graders feber men det fanns någon som tog hand om mig, som tur var. När man kommer hem till Stegeborgsgatan blir man förpassad till rummet i hopp om att inte förpesta de andra familjemedlemmarnas liv. Jag tittar på "Fet = Dum?" och murlar i mig ännu mer ostbågar, för vet ni? När man är sjuk - då får man äta hur mycket ostbågar man vill. Faktiskt.

Ni kommer nog inte höra så mycket av mig under tiden jag är sjuk, eller kanske tvärt om? Eftersom jag inte har så mycket att göra. Alltså.

Puss

Let's Dance

Let's dance nu efter Donken med Marre, Sarah och Helen. En liten godisskål gör oss sällskap på bordet också vilket är bra. Snabba kolhydrater.
Vi bara väntar på Bella nu. Vi vill ju enbart titta på henne.
Jag som hade hoppats på att bli inbjuden idag får väl vänta tills nästa vecka. Nu ska jag äta upp mina sura döskallar så hörs vi sen!

Bellas kompisar är Sarahs kompisar.

Puss

Allvar nu!

Tre överfnissiga prryyydar sitter och googlar svåra norska ord som vi inte förstår. Allt detta just för att vi insett att vi kommer behöva ett jävla lexikon om vi flyttar dit. Kul.
I kväll blir det mys med brudarna, mat och sällskapsspel. Mysigt! Det är något som jag har sett fram emot. Jag ska i säng tidigt för att jag ska jobba i morgon klockan 2, ska hinna träna innan det och äta. Jaa, det blir mycket gjort i morgon, det känner jag det.

Det är mycket svordomar här så en krona per svordom så har vi snart samlat ihop till en lunch snart.

Puss

Got some work to do!

Åh, vet ni? Malin ringde precis. Jag ska jobba i morgon från 13:45 till 22:15, deeet ni. Även samma tid kanske den 17:e eftersom Malin inte kunde då. Fatta bra! En fot i branchen. Jag vet ju att Malin gör att för att jag ska stanna kvar här ett tag till. ; )

Puss

Got some work to do!

Åh, vet ni? Malin ringde precis. Jag ska jobba i morgon från 13:45 till 22:15, deeet ni. Även samma tid kanske den 17:e eftersom Malin inte kunde då. Fatta bra! En fot i branchen. Jag vet ju att Malin gör att för att jag ska stanna kvar här ett tag till. ; )

Puss

Tre bruna hästar spårlöst försvunna i mörkret.

Kvällen igår blev inte riktigt som planerat med slappning fram tills dess att jag skulle åka till spinningen. I stället ringer Sofia med andan i halsen och vill att jag ska hjälpa dem att hitta tre spårlöst försvunna hästar i Fålehagen. Eftersom jag är snäll så ställde jag upp och körde genom Fålehagen, till Golfbanan, via Nyckelby, upp till stallet och sen till Sjöhamra. Då sades det att de hittat pållarna så jag åkte iväg till min spinning (som för övrigt var ap-jobbig) men när jag slog Sofia en pling efteråt så hade de fortfarande inte hittat de tre muskutörerna så jag och sällskap begav oss ut i Fålehagen med ficklampa på en sen kvällspromenad men i brist på hovavtryck och batteri i lampan så åkte vi hem igen.
Det var min torsdagskväll det. Men i morse fick jag ett sms att de hittat pållarna efter 15 timmar av sökande helt oskadda så det var väl skönt och tur också att de inte sprungit över vägen, då en katastrof kändes väldigt nära. Alla minns väl olyckan på R50 norrut?

Nu ska jag göra mig några pannkisar sen blir det styrke(hörochhäpna)träning med Henke i eftermiddag. I kväll ska jag träffa Marre och Sarah och försöka planera Norge lite. Vi får väl se, som vanligt.

Puss

Akutmottagningen

Min dag, deeeen har varit så spännande så att nu klarar jag av att leva resten av veckan enbart på grunderna av denna dag. Det är bra. Träffade Hanna och Tove på stan för en snabbfika på Hugo där vi pratade lite strunt. Sen blev det en våldsam cykelfärd hem till Hanna för att ta Kusen till Akuten då Hannas knä har bestämt sig för att jäklas lite. Det resulterade i en trasig minisk i knät och en titthålsoperation. Jag måste säga att jag är stolt att jag övertalade jäntan att åka dit, även om jag fick vara med som moraliskt stöd och chafför så var det just det enda rätta.

Nu är jag hemma igen och ska leta lite boende och jobb i Norgelandet eftersom Maria övertalade mig och Sarah att flytta dit i stället för Funäsdalen. Vi får se vad vi hittar men i morgon ska vi samlas alla tre och leta överallt, ringa massor med samtal och få in en fot i alla fall.
Snart ska jag packa väskan också så att den är klar till spinningen. I kväll blir det andra planer.

Ha't.
Puss

Sovmorgon?!

Nu ska jag glädja er ledsna själar med ett besked som jag fick via mail precis. Funäsdalen är fullbemannade för säsongen och kommer inte anställa oss så jag blir kvar i Mowtown ett tag till, till Malins glädje, antar jag?
Surare för mig, dock. Jag var verkligen peppad på att pka upp dit. Meen, det finns fler chanser. Det var väl helt enkelt inte meningen.
Tove-Stumpen väckte mig i morse, klockan 10, för att berätta att hon var på väg hem från Karlstad. (Vad man nu väljer att göra i Karlstad?) Hon var förkyld och lät som en igenrökt kärring.
Nu kokar mina ägg, sen skulle jag vilja baka en kaka eftersom jag är så himla sötsugen men vi har inget florsocker och det blir ett jädra dyrt florsocker om jag ska åka till affären enbart därför. så jag får hitta på något annat. Pannkakor?! Jaa!

Nu är det Hem till Gården så nu blir det off and go. : )

Och förresten, nu ska vi tydligen flytta till Norge...

Puss

Nyårsbilder

 
Kristoffer, Christopher och jag. (Det börjar bli väldigt många Kristoffrar att hålla reda på . . .)
Lösmustasch, partyhatt och utan mina 2009-glasögon



Frida, Sofie, Emelie och Sanne.

Nyår var minst sagt helfestligt.

Nu ska jag blunda lite och ha en låång sovmorgon i morgon, sen blir det promenad och spinning på kvällen. (Det är sjukt mycket jag håller reda på om dagarna. . .)

Puss!

Kvällspasset

Med träsmak i lumpen-stumpen och en känsla av förkylning på gång ska jag snart gå och knyta mig. Det känns som jag behöver sova i min mjuka, varma säng innan helgen står för dörren. Inte för att jag har några planer, men anyway. Bara för att vara på säkra sidan, alltså.
Sofie slängde ur sig ett spontant förslag, som hon antagligen glömt bort redan, men som ligger och gror i sitt lilla växthus i huvudet på mig. Meen, som sagt, tiden får utvisa.

Pratar lite med Larsson och nu utbrister kvinnan:

Soofija- soover säger:
Du har snygg kropp.

Merci beaucoup.

Med det ska jag slå igen tekniken i knät och borsta tänderna lite.
Vi hörs väl i morgon, innan eller efter spinningen?

Puss


Tillbaka efter en minibloggpaus.


Hon i 38:an hade kommenterat mitt inlägg från igår och meddelat att jag inte skrivit på länge och att hon ville ha något kul att läsa. Kul. Kul att jag har så mycket att berätta. Kul dock att jag träffade hon i 38:an i sporthallen innan jag skulle gymma. Då blev det mycket skratt och ståhej och jag undrar faktiskt vad de andra tänkte i entren. Kringelmajan i mitten på bilden.
Jag tycker det är synd att inte kunna spontanträffa henne, åka och klubba ner dumma killar, äta glass mitt i natten och spela sällskapsspel om vi flyttar till Funäsdalen men som jag försökte påpeka för henne idag så kommer jag ju faktiskt hem i slutet av april. Då är jag hennes för då ska jag ha hittat ett jobb i Motala, spendera sommaren i Varamon och kvällarna tillsammans med Malin. : )

Annars då? Ja, vi gav oss på ett tappert försök att tvätta bilen idag i minus 5 grader. Det gick, till en början, rätt dåligt men när jag satt på bilen och låtit den gå en stund så lossnade isen och vattnet frös inte så fort det landade på vindrutan. Vi fick bort smutsen och lite av saltet så jag hoppas den håller sig rostfri en liten stund till.

Bion igår var toppenrolig och i väldigt gott sällskap. Sofie och Christopher satt och matade varandra och när Christopher frågar Sofie i fall hon vill ha den sista sura nappen så skakar hon på huvudet, när han sedan för den mot sin egna mun  utbrister hon "Neeej, det betydde inte att du fick ta den!", jag menar. Om killen bjuder henne på bio och köper en stor påse godis till henne kan hon väl bjussa på den sista nappen?  ; ) Nej, men det är därför Sofie är Sofie.
Meningen var att vi skulle vinka hejdå till Sofia Backsell som åker tillbaka till Stora Brittanien i morgon men eftersom gymmet av någon anledning tog musten ur mig idag så kände jag att jag fick låta kroppen vila hemma i soffan i kväll. Jag hade också planen att titta på Martina som tränade klockan 18 idag men även det fick stå åt sidan.

I morgon är det spinning med Malin, äntligen!

Puss

Got some work to do

Plenty of time, I have PLENTY of time.  Jag försöker inse själv att jag inte behöver skynda, men lite stress känner jag i kroppen. I kväll blev det alltså bio i goda vänners sällskap, halv 8 närmare bestämt, och innan dess måste jag prioritera en dusch men också att skicka in mitt CV till Funäsdalen och skriva om mitt personliga brev eftersom det inte är anpassat för 25 minusgrader, utan mer för 25 plus. Ja, men ni förstår nog inte.
Det är nog dags i alla fall.
"Jag vill börja arbeta hos er eftersom mina brinnande intresse är skidåkning, natur, fjäll och snö. Jag trivs som bäst när kinderna blir rosenröda av kylan och kroppen är påpälsad till det yttersta. När tårna fryser till is och fingrarna håller på att ramla av njuter jag i fulla drag". Varför känns det som en stor fet lögn?

Men nu i alla fall måste jag skriva ihop mitt CV, got some work to do, så en säger.

Puss


Neverneverland

Must I always be playing your fool?

Idag pratas det om att vi ska gå på bio. Sofie har dragit ihop några glada prickar så vi får se hur det blir lite. Jag ska snart hoppa in i duschen, göra mig i ordning lite och sen åka till pappa. Innan ska jag stanna på Venezia för att köpa mig en stooor pizza som jag ska mula i mig i min ensamhet, med pappa då, hos honom. Sen får vi som sagt se var kvällen bär av. Tror jag kommer vakna hos papo i morgon i alla fall. Det var väldigt länge sedan jag var där nu. Faktiskt inte sen jag kom hem från Thailand, förutom dem snabbvisit innan Sälen.

Marre ringde förrut och berättade att hon ringt Funäsdalen och de i alla fall var lite intresserad i oss. Det vi ska göra nu är att kolla upp boende och sen får vi helt enkelt se hur det blir. Vad kul det skulle bli. Jag, Marre och Sarah. Hur ska det gå?

Nu blir det duschen, phu.

Puss


In love with a girl

Hoppas att jag snart är off and go för i kväll. Men som sagt, hörs vi inte mer i kväll så hörs vi i morgon. Precis som Marre och jag, eftersom hon ska ringa dit i morgon. Hö - hö. Vi får se hur det blir med det. Trött på att sitta hemma är jag i vilket fall.

Det är inte lätt när det är svårt och inte speciellt svårt när det är lätt. Oftast är det inte lätt när det är lätt heller, för den delen alltså. Men nog om det för det löser ändå inga problem. Inte mina i alla fall. Inte för att jag har speciellt många av dem heller, men ändå!
Äh, om en skulle ta sig i kragen och göra något vettigt (nu igen?). Det börjar bli dags känns det som.

Hörde dessutom att Nautilus var stängt i morgon, det suger ju. Jag som hade tänkt att fira med lite styrka i morgon men sedär - då slapp jag, igen. Det får nog bli en löpis eller en promenad i morgon. Onsdag blir det simning, torsdag spinning, fredag kanske vi sla fira med lite vila och sen är jag tillbaka på gymmet på lördag igen med lite styrka. (Om jag inte mot förmodan skulle vara bakis eller nått, för då går jag inte dit onödan. . .) Ja, så får det bli. Ett veckoschema skulle sitta fint.

Men ha det bra nu då, precis som jag.


P

P.s
Folk klagar på att de inte kan sova, tusan. Jag klagar på att jag inte kan vakna. Skaffa er normala problem i stället!

Upp, upp & iväg.

Nu ska jag ta mina köttbullefingrar och göra något vettigt för en gångs skull. I morgon ringer Maria och jag upp till skidanläggningen och hör efter om det finns något jobb, finns det så åker vi på onsdag. Skämt åt sidan.
Klockan 19 börjar Stockholms horseshow på tv, det får vi ju inte missa, eftersom jag missade sammandraget innan jul, alltså.

Skål på er alla trettondagsfirare.

P

Pannkaka, pannkaka, pannkaka.

Nej, jag är inte hungrig. Inte alls faktiskt.

Precis nylandad från simhallen och 40 längder (times 25 m equals 1000 m, same as 1 km) på 35 minuter, vilket faktiskt är bra gjort för de gånger jag och Hanna har simmar har det tagit väldigt exakt 40 minuter. Märker ni hur stolt jag är?
Jag blev faktiskt rätt tagen känner jag nu efteråt. Nu har jag inga planer förrän senare så nu ska jag fila mina naglar, lacka om dem och bara titta på tv och sega ett tag.

We'll see, we'll see. . .

Never knowing, we are just moments, we are just humans, help it.

P

Stora ord från en liten tjej.

L i n n e a säger:

Men det går inte få till känslor på beställning!

Jennifer säger:

Jodå. Sidan 12 i IKEAs katalog "känslor på beställning".



Så att så var det med det. Jennifer är toppen att prata lite med. Det var liksom länge sedan nu.
Nu är hon ute i den stora världen och lär sig av sina misstag, så länge hjälper hon mig med sina så slipper jag göra egna. Finnemang!


Jag har för mig att jag nämde något om gym i det förra inlägget, off anf go!


P


Borta bra men hemma bäst.

På löpet för bloggen stod det "Jag tänkte mig smal! Följ Maria i kampen mot övervikten!", och fasen så mycket som jag tänker och grubblar nu så borde jag ju knappt vara synbar i profil! Sjukt det där...

Igår gick det i alla fall bra. Mannen i fråga blev paff och Malin gick därifrån med ryggen rak, vilket var föga snyggt gjort! Jag hade aldrig vågat men med lite hjälp från mesen som satt kvar i bilen så vågade Malin faktiskt prata med människan. Cred till henne i alla fall. Som grädde på moset åkte vi och köpte glass, (Hanna, daimglass faktiskt!) som vi smällde i oss framför tv:n. Hos Malin har man oavsett vem eller hur många man umgås med alltid roligt. Det är en konst som hon besitter, till skillnad från mig. Jag får väl nöja mig med att alltid vara rolig, eller nått. Vissa påstår att de skrattar åt mig och inte med mig, men vad gör det? Ett gott skratt förlänger livet så mina vänner borde leva många år mer än mig, i alla fall.

Nu har jag precis ätit, duschat och satt mig här en stund. Jag funderar på två olika saker, men båda med lite för mycket ansträngning.
1. Ta en promenad (dock är promenadskorna på vift någon annanstans, vart vet jag inte och inte med vem heller)
2. Ta bilen ner till sporthallen där Maria och co befinner sig, sitta och byta några ord för att sedan dra några längder i poolen (eller några minuter på löpbandet?) Nu fick jag i och för sig  inte tag i kvinnan så vi får nog vänta en stund till. Alltså ännu en anledning att dra lite på det hela.

Förövrigt så kom jag och tänka på att mamma hittat ett ställe i Sverige som skriker efter arbetskraft, därför tänkte jag och Maria eventuellt ta vårt pick och pack och dra dit. Jag tänker givetvis inte nämna vart eftersom det är min, mamma, Henke och Marias hemlighet. (Eller mer på grund av att jag inte kommer ihåg vad stället hette?) När vi tagit reda på mer information återkommer jag! Kul vore det i alla fall. Sambo med Maria  - haha.

Nu blir det en stunds grunnande sen blir det nog gymmet trotsallt.

Puss!

Nita, banka, kicka, slå.

Ett nyårslöfte jag har är att snacka mindre. Det är ju förstås relativt. Snacka mindre skit, snacka mindre överhuvudtaget eller snacka mindre med folk. Jag ska i alla fall snacka mindre.

Nu ska jag slänga i mig lite mat, sen ska jag ta Bettisen till Malin eftersom hon behöver muntras upp. En stor godispåse hade inte suttit fel heller, den jag åt förrut var inte tillräckligt stor. . . Efter det ska vi i samlad trupp, jag och Malin alltså, åka och hälsa på någon för att utdela både sparkar och raka högerkrokar. Jag håller och hon slår. Det är dealen.
Förresten, förrut i Mjölby så hade jag min frukostjuice i en vattenflaska. Vattenflaskan bestämde sig för att suga sig i tungan och därmed gör det numera väldigt ont. En stor, nästan i alla fall, blåsa har poppat upp som regn från solig himmel. Ungefär. . .

Funderar också på att dra av mig min snygga mössa, som jag förövrigt har tvättat idag (ni borde kunna ana min stolthet?), och ersätta den med något kitchigare. Håret såhär på vintern har en tendens att falla rätt platt. Något måste vi göra åt det.

Hörs i kväll.
Puss

Upptagen kvinna!

Brr, brr, brr. Det är så kallt ute att de rosenröda kinderna nu äntligen börjar vakna till liv inne i värmen. Funderade ett slag på att hoppa in i duschen för att sedan krypa ner i sängen och bara vänta på att något händer, men det lät alldeles för deppigt så jag satte mig här i stället. På golvet med en överbliven lite godispåse från nyårshelgen som jag hittade i röran när jag städade igår.

Halv 10, en timme hit eller dit, så var vi på gång till Mjölby för Martinas debut på Beatrice Pan. Det skulle visa sig gå riktigt bra, till och med så bra som en 6:e och 4:e plats med oss hem i de två 110 cm klasser hon startade idag. Nästa gång blir det 110-120 för det är de verkligen klara för.

Men som sagt, det var storslagna planer för kvällen som på ett bananskal drogs in på inte rumsrena grunder. I stället väntar jag på att mamma och Henke kommer hem så det blir lite fart i huset igen.

Vi hörs nog i kväll igen, eftersom Sofie och jag tog jättefina bilder på tävlingen som absolut måste upp i bloggen. : )

Puss

Nyårsbilder

Vill ni ha fler bilder får ni, men hellst inte, titta i Sofies blogg.


Under uppresan sov jag ca fem minuter, sen fick man inte en lugn stund, av varken Sofie eller GPS:en.



Precis utanför Motala, i rondellen till Maxi infact, så utbrast jag första gången "Hur långt är det kvar?", men det visade sig vara riktigt, riktigt långt.


Snygg ska man vara kvällen till ära. Glasögonen satt där de skulle nästan hela kvällen och muschen åkte av på 12-slaget pga någons något naiva nyårslöfte?

Nu ska jag till Maxi. Hörs i morgon, bettar jag på.

Puss

Nyårsresumé

Ni undrar precis lika mycket som jag vad min kropp sysslar med, antar jag? Vad gör liksom jag uppe nu? Jag kan inte komma ihåg senaste gången min kropp vaknade självmant, utan alarm eller störande grannar, så här tidigt? Visst, nu är klockan halv 10 men jag vaknade redan 07:30 och har legat och tittat på tv sedan dess. Konstigt, det här. Jag som ska upp hypertidigt i morgon för att hjälpa Martina i Mjölby borde ju sovit ut riktigt ordentligt idag?

Bloggen är lite konstig, för er som inte märkt det. Även Sofies blogg är lite lustig. Inlägg som skrevs igår kom inte upp, däribland ett nyårsinlägg.

Mitt nyår var precis så lagom galet, knäppt och rolig som det ska vara. Vi behöver inte gå in på några deltaljer. Sofie och jag firade det tillsammans med Christopher och hans 8 kompisar samt 5 andra helt galna tjejer. Vi åt middag runt 8-snåret som bestod av Christophers hemmagjorda potatisgratäng, marinerat kött och svamp(?)sås. Till efterrätt hade jag och Sofie kokat ihop en brownie med grädde, kiwi och physalis. Riktigt smarrigt alltihop. Sen sattes musiken på, badtunnan värmdes upp och sen var festen igång. Helt galet och helt bananas. Där lämnar vi resumén från förra året och blickar framåt. Jag har inga direkt stora nyårslöften och har aldrig haft det heller. Det enda jag kan komma på är att 2009 ska bli ett bra år, oavsett vad som händer eller inte händer. Att ta vara på alla tillfällen som bjuds att ha trevligt med mina vänner. För vänner är något som man inte kan ha förmycket av.

Nu låter det som att någon försöker bryta sig in i huset så jag funderar på att gå ner, beväpnad med en stol, och se vad som står på. Det kanske är Benny som vill komma in?

Annars står inte så mycket på mitt schema idag. Jag ska städa mitt rum eftersom packninge till Sälen gjorde att saker flög och fullkomligt yrde runt i rummet och landade där de inte skulle landa. Sen när jag kom hem knölade jag in allting i garderoben men plötsligt flög dörrarna upp och allt låg återigen på golvet i en enda röra. Känns som en hög prioritet på mitt annars välstädade rum. Efter det blir det gymmet för lite konditionsträning och beroende på om Henke lämnat sina promenadskor hemma kanske det blir en liten uppfriskande promenad också. Vi får se.

Funderar på frukost nu eftersom magen faktiskt skriker efter mat, konstigt...

Puss

Sorry för dålig uppdatering

Christoffer säger: Jag har tänkt på en sak. Om man skakar av snoppen mer än tre gånger efter att man har kissat. . . Räknas det inte som att runka då?

Med det avslutar jag kvällen och hoppar in i duschen för att  eventuellt hitta på något med Brallan. Mysigt.

Puss


Someone pelase call 911

Jag trodde att jag skulle varit piggare efter att ha sovit 12 timmar, men icke. Inte för att allt bara blir en stor röra på skärmen nu utan mer för huvudvärken och mattheten i kroppen.
Men jag tänkte ta tag i mitt liv snart i och med att äta frukost, köra Martina till Krister, hämta Kvillan för att köra henne till Nyrk för lite hoppträning, och sen efter det tänkte jag kanske åka och träna och i kväll blir det nog en lugn hemmakväll.
Vi får se. Jag får se.
Även om jag hade velat skriva mer nu så säger datorn att det är dålig batteri och min mage skriker efter mat så vi hörs sen igen.
Puss!

Even more of the wild and bananas

Nylandad i min egna säng, med alla mina egna sänkläder och hypertrött så ska jag snart sluta ögonen. Denna intensiva trötthet beror på endast 4 timmars sömn i natt, 5,5 timme i bil nu och en riktig baksmälla. Jag tror många får skylla sig sjävla en dag som denna, men i morgon är det verkligen jag som får skylla mig själv. Barnen är tydligen här och kommer väl vakna vid barnprogramshugget (vid 7-8 tiden) och därför även jag då de inte vet hur tysta leken fungerar, än.

Annars var min nyårsnatt rolig, väldigt konstig och för att inte säga annorlunda. Jag skulle nog inte kunna sammanfatta den tillräckligt kort just nu för att hålla ert intresse vid liv, eftersom jag inte tänker skriva vidare värst mycket om den nu. Jag kan dock säga att efter väldigt positiva nyheter från en kär vän var jag tvungen att vakna till lite och valde därför att dra tre deciliter vatten över huvudet på mig, inte för att jag ville bli blöt eftersom jag redan var det, utan just för att skakas till liv.

Nu är det i alla fall ett nytt år på gång, på söndag kommer bilderna från kameran som blev kvar hos Christopher i Sälen och i morgon ska jag åka och träna med Henke. Det var ungefär det jag hade att bjuda på eftersom mina ögon gör att allting flyter samman till en enda stor massa av konstigt kludder.
Vi hörs i morgon!

P