Nu ska jag ta min törstiga bil till Motala, eller försöka. Henke är hemma så han får väl komma med en dunk eller så om den skulle stanna på vägen. (Nu ska jag avslöja något jag en gnutta skäms över) Igår tyckte jag att hon lät så konstigt. Konstigt låter hon ju alltid men liksom mer än vanligt. När jag kommer till 50-skylten i Vadstena och ska växla ner till 4:an inser jag att jag kört hela 80-70 sträckan från Motala på 4:an. Bettan dog inte och lampan började aldrig lysa förän jag kom in till Vadstena så vet inte om det var bra eller dåligt. Hon... dog ju inte som sagt.

Nu blir det Motala sen Christopher och Sofie i Varv för lite fika.

P