Klart slut för idag.

Hur mycket man än saknar någon så går det aldrig lika bra när man är deppig.
Det här blev ju inte riktigt som jag trodde. Nu sitter jag här, själv, ingen som hör av sig trots att jag vibbar och skriker på msn. Själv, alltså.
Det är inget kul att vara själv. Speciellt inte när man behöver någon.

Låt mig vara deppig. Det går över. En dag i alla fall. Låg mig bara vara. .  .

P

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback