Vet ni hur trött jag är på Motala? Det finns inte ord att övertyga er tillräckligt. Speciellt när inte Malin är i stan och alla andra har hittat på så himla braiga saker. Första gången på länge som det blir en hemmakväll med Henke och mamma, när det inte ens är deras helg.
Jag har så lågt blodsocker också så jag börjar väl lipa vilket sekund som hellst.


Dessutom har jag drömt en massa konstigt de senaste nätterna. I natt drömde jag att jag var tillbaka i din famn, faktiskt så saknar jag dig. Jättemycket, ibland.

P