Jag vaknade självmant klockan tio idag. Inte för att jag blev väckt av några av mina tre sms som jag hade, utan helt självmant öppnade sig ögonen och jag kände mig utvilad utan pulserande huvuvärk. Nu fattas det bara att solen skiner utanför, det är fest i kväll och jag ska jobba i morgon. Men nej, ingen sol. Men så vitt jag vet är det fest i kväll och jag ska jobba i morgon.

När jag skulle sova igår så kom jag på när jag var hos Bollta i onsdags hur mycket jag fick kämpa med hennes jävla box. Gödselstacken i Nyckelby är dessutom stor som ett hus och det är en rejäl kraftansträngning att komma enda upp med kärran. Då kan ni tänka er hur jobbigt det är att gå med sex kärror upp och ner?
När jag kommit upp på toppen sista gången så tänker jag ta sats från plankan till kanten några meter bort. Sats tar jag och sen ligger jag platt på gödselstacken med en skottkärra mellan benen. Det tog stopp ganska abrupt och där låg jag och sprattlade. Tur att ingen såg, mer än de 20 ridskolebarn som gick förbi. Skämt åt sidan.

Nu ska jag snart dra på min promenadskorna och gå en sväng i snöyran. Först måste jag ladda iPoden.

Hare!

P