Martina väckte mig för en halvtimme sedan, precis som planerat. Det var dock inte planerat att mitt huvud skulle göra så ont som det gör nu. Det känns som jag fått en baksmälla som skickat på posten. En dag försent liksom. Meen, livet går vidare och i det här fallet ska jag ut i det kalla vädret, som min kropp inte hunnit vänja sig vid ännu, men anyway, det ska jag.

I kväll blir det nog sällspaksspel med ett gäng härliga brudar. Det är väl sånt man ska göra på mellandagarna? Umgås?

Nu i alla fall är jag hemskt försenad till frukostbordet, kläderna och allt som inte har med sängen, varma sköna sängen!, täcket och dator att göra. Skulle vara hos Martina vid halv.

Tjilivippen!

Puss