Birgitta i stallet igår sa att nu får vi vara glada de få dagar det inte regnar och i stället för att vara glada de dagar det är sol. Det känns passé. När såg vi solen senast? Nu förstår jag varför så många blir så deppiga på höstkanten innan snön faller. Jag är på ljusterapi - i Thailand...

Jag har sovit som en riktig granstock hela natten och som vanligt vaknar jag och det känns som jag dragit huvudet i något hårt. Kanske en gran? Jag drömde om att jag skulle köpa Marabou Nogat och kom på det för några millisekunder sedan och vilka begär jag fick. Jag kommer absolut åka förbi affären innan jag hämtar Martina sen. ATT jag ska ha choklad och mycket ska det vara. Vi får se hur hurtig jag är med biltvättandet och promenaden idag. Känns segt och konstigt nu. Vet inte vad det beror på.
Saknar flera personer också, jättemycket. Det finns de som inte är värda att nämnas (humpf!) och självklart Tove, Beate och Lina som alla är i Norge-landet och blir rika på deras olja. Om man skulle försöka ta tag i sitt liv och gå och klippa av håret eller något annat vettigt.
Hörs'ni!
P