Idag var oturen på min sida igen när jag skulle stressa iväg till stallet. Pudret, som redan var trasigt, åkte i backen och spridde ut sig över hela toagolvet. Vid det här laget vet ni att jag är en riktigt fattig student, har inte råd att investera i ett nytt puder, jag köpte ju precis ett. Så ner med det i burken och hoppas på att det funkar ändå. Och det gör det väl? Jag känner mig som en riktig nöt.

Tittade på Insider nu och det är fruktansvärt hur mycket minnen det drar upp. Hela min barndom har kantats av denna förskräckliga händelse. Livet går vidare och jag är glad att min morfar fortfarande finns.

Jag åkte ut till nykyrka förut för att titta på Martina och sen träffade jag Sofie på Hugo för en fika. Alla minnesluckor som fanns från helgen är långt ifrån fyllda, men i alla fall en bit på väg. Även om vi hörs på telefon och msn varje dag så hinner man med så mycket mer av att fika. Jag blir glad av att fika.

Nu ska jag titta lite på tv och sen väntar en natt före ytterliggare en hemsk morgon. Tråkigt. Elba i morgon i alla fall! Vid fint väder blir det en låång uteritt!



P