Känner mig som en död fisk.

En blandning mellan svettigt underställ och hästskit sprider sig där jag går. Det är en underbar upplevelse, måste jag säga. Jag kan inte särkilja lukten från svett eller matos från pizzerian riktigt. Svårt, det där.

Efter att vi tagit i mot Beatrice i stallet efter 6 timmars transportresa så var hon lite mör så jag var kvar med Martina där och gick med henne. Hon kvicknade till efter en stund och med lite mat i kroppen, så det var bra. Förövrigt är jag jätteavis på Martina, men tycker samtidigt att det är hennes tur nu. Sen åkte jag in runt åttasnåret till stan och träffade Malin och Stina som precis slutat jobbet. Efter vårt stora kaloriintag så gick vi ut och upptäckte detta:



Det ska i vilket fall föreställa en punktering.



Malin såg det som en möjlighet att visa sin manliga sida och tog i med hårdhandskarna.



Medans Stina tittade på...



Efter mycket om och men fick hon upp bilen, av däcket, på däcket och ner bilen.
Det är nog min blivande livskamrat det här, kvinnan kan ju allt. Till och med göra tzatsiki på morötter! Det är nå inte dåligt.

Snart blir det av med det här äckliga understället och ner i badet. Det behövs!

P

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback