Men jäklar!

Jag upptäckte just att mitt "gäddhäng" är borta. Det var som fan! Mina armar är numera slimmade, det var som fan! Nu blir min dag nog liite bättre i alla fall.

Tänk er, slimmade armar. . . .

Förresten, när man är lite hängig en dag ska man ha sådan självdiciplin att man drar på sig joggingkläderna och gå ut eller ska man tillåta sig själv att sitta i soffan och dega fram tills att man kanske känner lust? Ska man vara stark och övervinna deppigheten, eller ska man rida på vågen? Svårt det där.
Nu blir det visst promenad med Martina när hon slutat, ca 14:00, och sen erbjöd sig Sofie att gå och fika med mig i kväll. Det verkar bli en vana på onsdagar. Mysigt.


P


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback