Snart ska jag dunka huvudet mot kudden. Nurse Betty kom Hanna precis fram till, efter att jag sett halva filmen och tänkt "meeen, jag känner igen det här!", att vi såg i 1:an på engelskalektionerna. Amen, gud vad bra. Då slapp jag titta klart på den.

Marie kom upp för en stund sen och knackade på dörren. Under mina två täcken uppdragna till öronen med en dator på magen, skakande av kyla svarar jag "kom in" och så fort hon öppnar dörren förstår jag. Det är mat! Hon hade gjort tacos åt mig, Sofia och Christoffer. Hon är så himla gullig! Så kom jag ner och då var allt redan framdukat. Nästan 5-sjärnigt det här. Dogge hade kommit hem då också.
Dogge, eller Douglas som han heter, är familjens nya hundvalp! Det är en släkting till Bulan så de är extremt lika. Han är helt underbart söt men i morse när Marie hade åkt och lämnat honom i hagen som står inne i Maries sovrum så kunde han inte vara tyst. Värre än Muppe ylade han och pep ifrån sovrummet next door. Så jag blev vansinnig med bara en kvart kvar att sova så jag rausade upp och fann hundkräket precis utanför dörren. Då har han ställt sig mot kanten på hagen och liksom puttat de framför sig enda in i hallen, ca 3 meter, förbi en dörr osv. Men han blev ju överlycklig av att se mig i alla fall! : ) Så jag lyfte upp honom och bar in honom i sängen så låg vi och pussades och kramades i 10 minuter med lite Jason Mraz i bakgrunden. Sen hjälpte Dogge mig att klä på mig, tvätta och bortsa tänderna. Sen sprang vi det snabbaste vi bara kunde ut i stallet och morgonfodrade.
I morgon ska Marie i stället släppa in honom direkt till mig. Så nu är jag hundvakt en halvtimme på morgonen. Jag låter det dock inte bli en vana.

Nu ska jag sova, mina lgon går liksom i kors.

P