Idaaaaaaaaaaag är det mycket som har hänt i mitt alldeles för händelserika liv. Jag vet inte riktigt vart jag ska börja. Jag menar, jag har alldeles för mycket inbokat i min kalender, dagligen! Helt fullt, inte en droppe tid över ens.

Idag har jag alltså:
1. Mockat skit med Kicki från kl. 7-10:30, därimellan även släppt ut hästarna, släppt in hästarna, fodrat lunch och morgon och ryktat alla (allt jämt stolt!) eftersom det regnade som in i bara den idag så ville inte någon av de små liven vara ute. Speciellt inte Sessan som kröp ihop till en liten boll och skakade redan efter 2 minuter i regnet. Etou, desvärre, klagade inte på regnet men tyckte inte det var lika kul att inte ha något att göra i paddocken så han beslöt sig för att gräva ett MEGAstor hål i hagen. Hålet var väl 50 cm djupt och lite mer än en meter i omkrets. Jajemen. Jätteduktig!

2. Ridit för första gången på två veckor, sen skadan alltså. Inte långt men ack så jobbigt.

3.Blivit biten i örat, riktigt, riktigt hårt av den hund som jag varit väldigt nära på att därpa ett flertal gånger idag. Ajosch.

(Nu till de lite roligare)

4. Jag har putsat ALLA läderatteraljer från tävlingen, 5 träns, 5 magplattor, 20 st senskydd och 5 st lädergrimmor. Jag blev så trött av allt putsande så jag satte mig på en upp&nedvänd hink och putsade klart det sista. Brevid mig ligger tvål, handduk och så står det en hink med vatten. Helt plötsligt, från klarblå himmel liksom, säger det "plupp" och jag tittar, per automatik, ner i vattenhinken full med lödder och smutsigt vatten. På botten skymtar jag något som liknar en mobiltelefon. Det första jag tänker är "Varför ligger det en mobiltelefon i vattnet? Det är väl dumt?" och i samma sekund som jag precis ska fortsätta putsa känner jag i min ficka och upptäcker att mobilen är borta. Jag kopplar inte hink+vatten+mobil=ingen mobil i fickan förrän 4 till 5 sekunder efter att den pluppat ner. Då slänger jag sakerna omkring mig och skriker de fulaste ord jag bara kan och dyker handlöst ner med ansiktet före i hinken, typ, och fiskar upp telefonen. Jag hinner registera att den visar en klocka och att den verkar fungera innan jag drar isär allting och till Kicki ropar "Fort, skynda, ge hit en ren handduk, snabbt!". Hon kommer springande som en räddare i nöden med en ren handduk och försöker få bort det blöta. Den fungerar faktiskt nu, dock är det som en liten kant runt hela displayen och den rasslar lite mysigt när någon svarar i andra änden. Glad är jag efter omständigheterna!

5. Kicki och jag hade, redan innan den tidigare incidenten, slagit vad om att jag skulle våga ringa in till Mix Megapols önskebrunch. Och när Tomas på MM säger numret kastar jag mig över telefonen och ringer och kommer direkt fram till Johan på MM och konversationen lyder som följer:
- Hej, det är Johan på Mix Megapol
- Ööööh, Hej. Det är Linnea..?
- Hej Linnea!
- Öööh. Hej?
- Vad hade du på hjärtat?
- Jo. alltså, det är så att jag vill önska en låt!
- Jaha, var befinner du dig för tillfället?
- Jo, alltså. I stallet... I Mullsjö... Men jag kommer egentligen från Motala!
- Okej, vad gör du i stallet..?
- Jobbar!
- Okej, och vilken låt vill du höra?
- Jag vill ju höra Jason Mraz med Make it mine.
- Men deeet är ju en bra låt!
- Javisst!
- Då ska jag försöka hitta den åt dig.
- Kanon!
- Då säger vi så. Ha en bra dag.
Och vid det laget är jag så paralyserad att jag redan slängt på luren för att springa till radion för att försöka höra mig själv, men riktigt så gick det ju inte till. Analyserade jag ut sen. De spelar in samtalet med vedebörande och sedan spelar de upp de i direktsändning. Men eftersom någon Jenny Lund i Lund hade önskat samma låt, antagligen på telefon, så sa de bara "Vi har två önskningar på samma låt här. Det är Linnea i Mullsjö som jobbar i stallet och Jenny Lund i... ööh... Lund som vill höra Make it mine med Jason Mraz och den kommer spelas efter pausen!"
Så så var det me det. Jag vann vadet.

6. Jag har också åkt in till stan för att köpa mig en fet godispåse som jag nu sitter och mular i mig. Sen har jag duschat och läst  Hannas blogg som jag alltid gör innan jag gör något annat. : )
Tove bad dessutom om ursäkt idag i en kommentar. Tack. (Då, Hanna, behöver jag inte oroa mig längre, väl?)

Nu däremot ska jag hitta på något annat skoj. Jag vågar inte gå ner för det finns risk för PMS i huset har jag hört... Jepp.
Kanske bloggar innan kudden igen. Vi får helt enkelt se vad jag hinner med i mitt hektiska liv.

P