Efter ett, faktiskt för mig, tråkigt och lite jobbigt avsked så satte jag mig på tåget brevid en liten fetknopp. Jag ville bara hem till Moas födelsedagskalas och ladda min telefon för att ringa Hanna, Sofie, Frida och Martina. Nu har jag ringt Martina och Sofie. Frida ringde jag utan svar och Hanna jobbar. Jag vill åka dit och dra huvudet i väggen några gånger. Men vi får väl se vad "hon som läser sina x:s mail" pysslar med sen? Hon ska få gästblogga en sista gång också. Ett litet avsked, så att säga.

Jag har haft en bra vecka i regniga Skånelandet. Slapp, inte många knop gjorda och utan några vidare krav. Det var nog det jag behövde, att slippa känna pressen ett tag. Dock vet jag inte mer nu än vad jag gjorde i måndags. Men vad hade jag trott? Ibland är jag allt lite för naiv.

På tåget satt en student snett framför mig, en kavajnisse rakt fram och en liten fetknopp till höger om mig. Jag kom på en massa bra saker att blogga om men som jag också påminde mig själv om så skulle jag inte komma ihåg någonting, vilket jag inte gör.

Vi får väl se hur det blir i morgon med utgång osv. Jag är sugen på Linköping med sötis-Frida, men också Hanna & Sofie, fast dock inte Motala.

Vi får väl se. Vi får väl se.

P