Kvällen har slagit sig till ro här på Stegeborgsgatan 17 i Brinken. Det är väl skönt men det pirrar i kroppen. Mest i mina ben. Pirripirr. Det är nog för att jag inte har gjort någonting på hela dagen. Inget nyttigt mer än att "promenerat" en sväng på stan med min pappa. Inte blev det någon lunch heller eftersom inte viltjärpar med trattkantarellsås, fläskkotlett med potatis och chilimarinerad lax föll oss på läppen. Det blev i stället att åka hem och göra lite köttfärssås. Det var betydligt bättre.

Nu är också kvällsrutinerna de samma. Sitter och tittar på Sjukhuset (som jag faktiskt kan känna igen mig i nu) med mamma och Henke. Det har varit min och Maries tidsfördriv de senaste två veckorna. Hon tycker det är det bästa på hela kvällen. Nu går inte heller Sex and the city länge i repris, vilket suger. Nu har jag ingenting mer än 2½ men att titta på i kväll.

Har jag sagt att jag är trött på gipset? Inte? Nehej. För skulle jag inte haft gips utan bara en stukning hade jag kunnat åka till Mantorp i morgon och möta Christoffer och Sofia som ska besiktiga en häst. (Trynet) Men nej. Kan ingen köra mig så...

P