Det finns en känsla som är värre än alla andra känslor. Denna känsla bygger upp tvivel och smärta i bröstet på mig. Denna känsla skär liksom djupa, tvära sår inombords och ibland gör denna känsla att man bara vill försvinna. Känslan gör också att man vill tillbaka till allt som var bra. Man minns aldrig det sämre, utan tiden präglas av det som bara var alldeles underbart. Det finns många saker jag saknar. Många personer jag saknar men framförallt många minnen jag saknar.


Till min 18:årsdag fick jag min alldeles egna häst. Min första, och så klart, den bästa. Han blev min bästa vänn. Nu vet jag inte vart han finns och det går sällan en dag utan att jag tänker på honom.
 Don Laurie, You will always be my friend.