Nu åker jag till jobbet.

Det är när man svävar fram på fjäderlätta, rosa, tunna moln som verkligheten hinner i fatt en och klappar en i ryggen, tittar sig över axeln och skrattar åt en för att sedan springa vidare, bort. Och jag kan inte ens försöka springa i fatt eftersom min fot fått för sig att göra förbaskat ont idag. Idag är en sådan dag.

Jobb stod på mitt schema nu.

Ta hand om er!

P

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback