Better be nog bakis.

Occch där fick jag av mig mitt armband i tre delar. Det bar väl inte riktigt meningen. Eller? Två armband i 5 delar. Jackpot så att säga.

Precis hemkommen från Hugo. Väntar på min träff som skulle logga in på msn halv fyra. Inte loggat in än så hoppas veeerkligen att han gör det. Skum är jag. Och full.

Men förfest i alla fall hos John och hans familj. Det var trevligt när Ivana kom och det blev lite mer drag. Men när jag skulle gå och kissa (det lät oskyldigt) så kommer hans katt Maaare och vill in. Eftersom jag är en sann djurvän släpper jag in aset och han hoppar på dirren raakt ner i badkaret. Slickar. Äcklig. Sen tittar han på mig, obs - HAN, under hela tiden jag kissar. Kände mig:
1. Iaktagen
2. Killar, hallå?
Men sen stängde jag in honom bakom draperiet och blev på det sättet kvitt honom. Jag gick ut och gjorde mitt (drack!) och han gjorde sitt (slicka sitt... rekutm).That's it. Det är vad även snälla katter gör.
Nu har jag ätit halvs godispåsen utan att ens njuta av det. Satte mer i halsen än i magen och hostade mer än vanligt. Därför kommer jag nog få tillbringa mer tid vid datorn än normalt eftersom sockret gjort sig påmind även hos mig.

Annars var kvällen helhypad (antar att det är ett ord eftersom det annars räknas som sär     skrivning) och jag hade hur trevligt som helst. Sms går fet-bort på fyllan och även alla så kallade raggningsrepliker. Jag är singel  -   deal with it.
För att liksom skåla på det tar vi ännu en ny godisbit och sätter i halsen.

Malin gav mig råd, precis som Anna, och på något sätt lydde jag skiten som de pratade om. Jag är hemma nu, själv. Det var väl det som ändå räknades. Även om jag hade viljat vara någon annanstans.

Christopher och Sofie kom och VAD JAG HAR SAKNAT HENNE. Innan jag dock han hälsa på henne och dansa med henne ordenligt hade de åkt hem och det var tråkigt som det var redan innan. Jag hade velat prata med henne men icke sa nicke,

Med knak i nacken så ska jag nog slänga ihop datorn. Klockan är snart halv fyra och i morgon vid halv ett ska jag följa med mina småskyskon till Mjölby simhall så better be not bakis. Svårt, känner jag redan nu. För en gångs skull kan jag vara egotrippad på mig själv och bara tänka "Linnea, Linnea, Linnea". Vad mår jag bäst av? Vad tjänar jag mest på? Tråkigt dock att jag kommit fram till saker under kvällen som jag inte kan göra något åt. Inte ens jobba på. Du vet vad Jag menar. Det är jag övertygad om.

Nu ska jag borsta tänderna, tvätta borst sminken och be en bön för Robin som skjutsade hem mig. Eller? Så hörs vi i morgon. Sofieeeee, vi hörs när DU vaknar. Dock inte om du fodrar. Då hörs vi när jag vaknar. . . .

P

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback