Nu, äntligen och inte en sekund för sent är jag klar med städningen. Jag sitter och känner efter i fall det skulle vara så i fall att jag har lite krafter kvar till gymmet. Har inte bestämt mig än men, varför inte, egentligen? Jag sov till elva i morse och i morgon måste jag ju gå upp i alla fall runt åttasnåret om jag ska hinna in till halv tio och alla söta barn på S:t Persskolan. Själva poängen var att jag inte kommer vara trött vid tio i kväll och därför känns ett pass på gymmet i sin rätt för att trötta ut kroppen ytterliggare lite till. Så kanske jag somnar av det, i alla fall.

Jag funderar på att ta med mig gitarren till Motala också. Vi har ett jättefint fodral och pappa är ju ändå inte hemma förän torsdag. Vi får väl se, vi får väl se?

Nu ska jag hoppa in i duschen och tvätta av mig allt städdamm.

P