Det var ett litet steg för mänskligheten men ett stort steg för Linnea.

Jag skulle kunna skriva rader om hur jag känner men eftersom jag bestämt att lägga detta bakom mig väljer jag att inte göra det. Det här är nu inget jag längre lägger energi på. Det fanns ingen substans, det fanns inte heller någon anledning.
Svaret bevisar bara det jag så länge tvivlat på. Jag fick se det, svart på vitt.

Kvällen gick en plötslig vändning men det kändes precis som en tung sten föll från mina axlar så jag känner inte behovet av att älta. Bort med det gamla och in med det nya, som vännerna skulle sagt. Vi blickar framåt!

God natt på er.