Ni kan aldrig ana hur bra min dag har varit. Ana -  Anna..? Ja, jag åkte iväg och plockade upp Anna Fest förut och drog till Varamon. Det blev alltså vid femsnåret en premiär i Varamon och ett litet dopp på det. Det låg nog säkert runt arton grader i alla fall. Där låg vi en bra stund, tills jag åkte hem och åt mat.

Hade förvarnat Anna också på att vi skulle kidnappa henne i kväll. Ivana, jag och Sarah åkte iväg till Östen i Verkstan och köpte dricka, godis, färks frukt, glass och syfilis sen tog vi repan förbi Anna och plockade upp henne. Överraskade henne med en tripp till Omberg. Kvinnan har aldrig varit där och jag slog på stort med att visa henne mitt hemliga ställe på en klippa precis vid vattnet. Solen höll på att gå ner, Vättern låg som en spegel, fiskmåsarna seglade i luften och fästingarna attackerade oss. Det var ett minne att leva på under vintern - i både mina och Annas ögon. I Ivanas och Sarahs tröjor kröp både det ena och det andra.

Min dag har varit helt klart en tia och jag glömde nästan bort hur tråkigt det är att sova ensam.
Men nu har jag i alla fall tagit mig till sängen, bäddat upp med täcken intill väggen så att jag inte dis-orienterar mig mitt i natten och vaknar bak och fram, ska släcka ner och ställa klockan.

Hörs då!

Bilder från dagen kommer i morgon när Sarahs kabel är tillbaka.

P