Vaknade och solen fullkomligt slog mig baklänges i hallen, men nä. Det tog en kvart så gick den i moln. Jag som skulle vara hurtig bulle och åka och rida nu på morgonkvisten. Fast det är fortfarande ganska tidigt eftersom det är massvis med frost ute. Uschalingen så kallt!

Träningen igår gick väl inget vidare. Jag har massor med olika saker som jag måste korrigera och rätta innan det blir bra, och det är jag ju medveten om. Det är tråkigt bara att två gånger i rad känna att man inte duger till någonting. Mitt självförtroende hamnar i botten och det är inget kul att hoppträna längre.
Övningarna är för svåra vilket leder till att ingenting blir perfekt, allt blir bara halvdant.
"Vi måste provcera henne nu!" säger tränaren men någon gång hade det varit lite kul att få komma från träningen och känna att man är nöjd med sin insats. Mazarinne har ingen bättre högstanivå än vad jag har lägsta, så är det ju. Och ställer man upp koppelräck, fyra språng på böjt spår lite fram med kombination efter med en 5-årig unghäst som har blivit riden i ett år så är det inte det lättaste. Speciellt inte när bromsen ligger i redan från början.
Nae, jag ska inte kasta in handduken. Inte då. På söndag är det clear round igen och hoppas självklart att det går bättre då. Men en träning till och jag känner så här efteråt är det tränarbyte. Det vill jag lova. Eller i alla fall för ett tag.

Nu åker jag och joggar min lilla bäbis och sen ska jag träffa Sofie och träna på Nautilus med henne i eftermiddag.
I morgon åker jag och Martina tidigt och försöker klippa Mazarinne och efter det ska Martina rida trollet. På kvällen vet jag någon som kommer hem! Lycka!

P