Osåvare måndag. Och som vanligt. Mobilen är ju sönder igen då, så har ju inga nummer förutom de mest viktiga. Grannen och Maria typ. He.

Helgen har ju varit sådär tippetitopp som bara en hösthelg kan vara. Ni hör ju, här har jag förändrats visst. Höst verkar ändå vara lite av min grej. När hösten är här kommer deppen och utslagen i ansikten, men så länge inte deppen är här och utslagen lyser med sin frånvaro så är ju jag glad. Såklart.
Har haft så mycket att se fram emot hittills och veckorna bara RUSAR iväg. Helt galet. Fortsätter studierna såhär är jag klar i morgon med mina tre år. Det vore fett najs.
I helgen var jag alltså hemma och träffade längtans vänner, korsförhörde mammsen om Kretaresan och pussade på min pojkvän. Sen var helgen slut, pojkvännen reste tillbaka till sin stad, jag satt kvar, inga vänner ville umgås med mig förutom min godispåse. Blev ju sängliggande från 17-22 igår. Också fett najs.

Idag åkte jag tillbaka tidigt till Drömköping så jag kunde sammanställa (och börja på...) rapporten som skulle vara inne i kväll. Även IBU:n han jag med och är jag effektiv nu och skriver extra snabbt så hinner jag lägga in mina provresultat med. Sen har jag bara en statistikanalys att lämna in innan onsdag sen DONE för den här veckan.
Nu ska jag vara effektiv så jag hinner duscha också innan "Lite sällskap". Älskar Nina.

Hörs då.

P